Sista rycket!

Nu börjar det dra ihop sig, imorgon är SISTA CHANSEN att anmäla sig till talangtruppen! Vet att flera har funderat på att anmäla sig och gör ni de men inte har anmält er så gör det nu för..! ;)

ipotalang@gmail.com 

Uttagningen kommer ske enbart genom era mail så känner ni (som anmält er) att ni vill lägga till något eller har mer att berätta så är det helt okej (flera som har frågat om just det nämligen, eftersom det inte framgick så tydligt när vi öppnade anmälan)!

Kursinfo!

Vi kommer att ta ut 15 ekipage som under ett år kommer träna med oss på 10-12 träningar. 90% av träningarna kommer vi ha Svensk elit som coachar och instruerar i de olika grenarna! 

Hela året kommer kosta 4000:- och då ingår boende lördag till söndag (och under läger boende under hela lägret) + lunch lördag och söndag!

Under sommaren kommer vi ha ett lite längre kurstillfälle/läger som kommer hållas i Sundsvall/Härnösand! Detta kommer hålla på runt 4 dagar! I övrigt kommer kurstillfällena hållas runt Stockholm, Enköping och Västerås. 

Så till de som alla väntat på här kommer, ett smakprov på vilka instruktörer som vill delta och instruera under året..

Anders Eriksson - A-domare, mycket framgångsrik uppfödare inom schäfer och har dömt på mästerskapsnivå! 

Jimmy Söderbäck - SM-vinnare IPO, SSM-vinnare IPO, 4e plats på nordiskt mästerskap i IPO + lag silver, 3 Schäfer VM i IPO (bästa svensk 2 av 3 gånger), 2 FCI VM i IPO! 

Alf Jannesson - A-instruktör SBK, Specialinstruktör Spår och skydd (och sök), Lärare i hundtjänst, Skyddsfigurant, SM i svensktskydd, 2 VM i mondeoring 2:a och 3:e placering. 

Torbjörn Eriksson - Svenskskydds domare, Lärare i hundtjänst, Svenskskyddsfigurant, Tävlat 3 SM (skydd, spår och IPO), 5 Dobermann VM som bäst 7:a, Strax över 20 cert (spår, sök, skydd och IPO) med tre hundar, Tidigare arbetat på Statens hundskola.

Laine Löfman - Mentaldomare, Svenskskyddsfigurant, Två SM i svenskskydd och IPO, 4 Dobermann VM som bäst 11:a, Vinnare Dobermann SM, Silver Dobermann SM, 15 cert (skydd spår och IPO), tävlade 11 appeller innan hon fick uppflytt (vet hur det känns att misslyckas).

Marianne Ullerud - Rottweiler VM i IPO

Kristoffer Ullerud - 2 IPO SM, 1 Nordiskt mästerskap IPO, figgat på NM och SM, rasmästerskaps nivå!

Frida Doggsen - Rasmästerskaps vinnare, dobermann, IPO 2012, Dobermann VM 2012 (12 placering).

Carl Mölleborn - Har vi inte fått någon meritlista på än, men var en av de mest efterfrågade när vi hörde med de första deltagarna som anmälde sig. Mycket duktig!

Dessa är som som har tackat JA och vi har flera på G, men så ser listan ut än så länge! Grymt kul med sån fin respons, tackar alla som hjälper till för att göra detta till ett kanonår!

(MAX ÅLDER PÅ FÖRARE 25ÅR, MIN ÅLDER PÅ HUND 6 MÅNADER, MAX ÅLDER PÅ HUND 6ÅR - HUNDEN SKALL VARA AV BRUKSRAS.
HAR DU EN VALP SOM UNDER ÅRETS GÅNG KOMMER ATT BLI 6 MÅNADER KAN DU BYTA NÄR DEN ÅLDERN FALLER IN OM DU HAR EN ANNAN HUND SOM HÅLLER "KRAVEN" FÖR DELLTAGANDE HUND)

/Tinan (& Rikard)

ÄNTLIGEN

Mycket händer just nu! Anmälningarna rullar in för Talangtruppen - Över 30 anmälda och IMORGON är sista anmälningsdagen! Ska bli kul att få jobba med så duktiga instruktörer och med så engagerade ungdomar! Kommer bli en kanongrupp! MEN, att välja ut vilka som ska få delta och inte kommer bli lagomt jobbigt känner jag.. Men sånt är livet, vi kommer nog att försöka lägga lite energi på att hjälpa de andra som inte kommer med att hitta någonstans att träna! Känns iaf som att vi fått in mååånga riktigt engagerade och duktiga ungdomar med lovande hundar! Extra kul är det också att vi fått sån enormt bra respons av omgivningen - IPO-omgivningen! Hoppas verkligen detta blir så bra som vi hoppas!

I övrigt är livet lite tungt av olika anledningar så de senaste dagarna har i stort sett spenderats i soffan/sängen med hundarna.. film film och serier serier.. MEN igår fick jag tummen ur lite åkte mot jobbet och fick under vägen dit ett samtal.. Vägen var grymt hal så visste inte om jag skulle våga svara eller låta de gå! Men det var Lotta som ringde och när hon ringer brukar det vara något viktigt så bestämde mig för att svara! Tur var väll det! Samtalet räddade min dag! Moggie har nämligen börjat löpa! Lyckan sprang genom min kropp, jag rös och var såååå nära att börja gråta! Efter vi hade lagt på fylldes ögonen med tårar.. Höll mig några minuter innan jag ringde Rikard (som såklart också blev glad). Detta har vi väntat på i 1,5 år nu och jag har från den första stunden bara älskat hundarna mer och mer och mer och mer.. Nu är jag så nöjd och så stolt över hundarna att ja.. Känner mig som kennelmamma! Får nöja mig med kennelsvärdotter och håller tummarna sååå hårt att det ska gå bra och att vi får ett gäng fina valpisar! REX SKA BLI PAPPA! VÄRLDENS BÄSTA SCHÄFERHUND SKA BLI PAPPA! OCH VÄRLDENS FINASTE MOGG SKA BLI MAMMA, MIN MOGGA! <3

Jabina Rex

ChaDe's Mogge

I övrigt surar jag över att det snöar överallt i Sverige MEN inte här.. För nej, jag kallar de inte snö om man kan blåsa på det så gräset kommer fram.. GE MIG SNÖ. Grr.. ;)

Nej dags att göra nytta igen! See yah!

/Tinan

Positiva besked

Skrev ett inlägg tidigare idag om talangtruppen i IPO för ungdomar! Flera hundra har läst inlägget och vi har fått god respons! Är så otroligt glad över all positiv feedback! Är också glad och nästan lite chockad över alla instruktörers bemötande! Flera av dom att lovat att ställa upp och enbart ta betalt för resa, mat och boende, instruktörer som i vanliga fall tar flera tusen för något sådant! Känns jättehäftigt! Sitter just nu och förbereder instruktörs-release.. Mållös.. VM placeringar, SM vinster och placeringar, Rasmästerskaps placeringar och vinster, mäktiga figurant- och domaruppdrag - både kvinnor och män! Känns lite otroligt att få ta del av alla dessa framgångsrika människors kunskap! Och.. Lite starstruck kommer man kanske bli, eller nja kanske inte ;) Hehe.. Det stavas N.Ö.R.D!
Over all så ska det bli extremt roligt att genomföra! Vi släppte detta igår och vi har redan 10 anmälda och fler anmälningar är påväg in! Super super superkul! Som sagt meritlistorna skrivs nu inför releasen, mycket spännande!

/ Tinan

Talangtrupp i IPO 2013/2014

Nästa år drar vi igång i stor satsning på unga IPO intresserade, vi är Rikard Näslund och Tina Sporrong tillsammans med delar av Svensk IPO-elit.

Vi drog igång detta projekt för några veckor sen och tycker det är dags att lägga mer fokus på sporten IPO. IPO hamnar ofta i blåsväder och blir ofta lågt prioriterat jämfört med andra burksgrenar, framförallt i ungdomsverksamhet. Vi som rör oss i unga kretsar vet att intresset och nyfikenheten för sporten är mycket större än vad folk tror och vill skulle vilja sudda ut en del av den "ful stämpeln" som sporten genom åren faktiskt har fått. Till att börja med vill vi ge dom som faktiskt håller på och vill ut på tävlingsbanorna en chans till en extra kick i träningen! Detta för att få ut en ny generation på tävlingsbanorna och öppna upp för en ny acceptens för ungatävlanden (kanske inte för att det inte vart accepterat men för att det är nått som gör att många unga tränar men få tävlar). Vi har några otroligt duktiga och framgångsrika ungdomar - Felicia och Frida inte minst men det finns så många fler som vill men kanske inte riktigt vågar. Vi vill ge dom en chans att under ett år få hjälp av otroligt duktiga och framgångsrika instruktörer och figuranter och domare, just nu ser detta mycket ljust ut!

Vi har fått otroligt härlig respons från de ekipage/instruktörer/figuranter/domare vi frågat om de vill delta i projektet! Vi trodde inte att reponsen skulle vara så bra och är superglada att så många vill delta. Vilka istruktörer och figuranter som ska delta är inte spikat helt ännu därför kommer jag inte att gå ut med dessa för ens allt är klart. Vi ska ju som sagt träna under ett år och det går inte alltid att boka in någon ett år innan man ska ses ;) Men jag kommer stolt att kunna erbjuda dessa ungdomar riktigt duktiga instruktörer, det vet jag!

Jag hoppas att detta ska bli precis så bra som vi hoppas och det känns jättekul att intresset för att hjälpa till har varit så stort! Vi är dock beroende av sponsorer då vi vill hålla kostnaderna på en så pass låg nivå att dom ungdomarna som bli uttagna ska kunna betala detta, annars försvinner ju hela vitsen!
Vi kommer att trycka upp träningsställ till ungdomarna och dom företag som vill vara med och sponsra kommer att ha möjlighet att få sin logga på samtliga plagg (Truppen kommer innehålla 12-15 ekipage). Om du och ditt företag vill hjälpa till att göra denna dröm och detta projekt möjligt så får ni jättegärna höra av er till oss eller maila oss!

Tina - 073-8469985

ipotalang@gmail.com

Målet är att uttagningen ska ske runt årsskiftet och att träningarna ska dra igång i mars/april och under året kommer vi att ses 9-12 ggr! 

Vill du kanske redan nu skicka din deltagaransökan så skickar du ett mail till samma mailadress på ovan! 

(Deltagar krav: Förarålder 15-25, hundens ålder 6 månader - 6 år OCH att ert mål är att tävla IPO)

/Tinan (& Rikard)

Det som gör dig vacker

Har vänner på facebook i alla möjliga åldrar.. När jag var yngre hade man lunarstorm och bilddagboken.. Jag vet att det sitter gränslöst många unga flickor där ute med dålig självkänsla och självförtroende. Jag vill inte dra alla över en kant och säga att detta är rätt i alla dessa fall men ofta ser man att detta leder till att tjejer lägger ut utmanande, sexiga bilder på sig själv och det gör så ont i mig.. Jag har varit precis lika dan, inte gått lika långt kanske men ja.. Dom flesta hamnar nog där. Man vill bli sedd och det blir man om man gör så.. Men sen av VEM och VARFÖR det spelar just då ingen roll. Man får hellre lite "falsk" bekräftelse som räcker för stunden och man slipper släppa in någon på livet.
Uppmärksamhet är viktigt men man måste lära sig värdera. I dagens samhälle kommer allt ALLTID att finnas kvar.. Det vi gör nu kommer finnas med oss.. Och det gör ont att se att personer söker den här typen av bekräftelse och "kick" som det såklart är att bli överöst med charmiga kommentarer. Har x-antal vänner som till 90% bara lägger upp bilder på sig själv.. Klart visst får man göra de.. men följer man människorna på bloggar och annat blir det rätt självklart att dom inte är speciellt nöjda med sin egen insida och därför använder sitt vackra yttre som sköld och ursäkt att inte ta tag i det som i slutändan alltid är viktigast. Insidan..
Som sagt, been there, done that! Som "tur var" fick jag aldrig några jättetuttar eller det där magiska ansiktet som gör det lätt att hamna i denna fälla i dagens samhälle. I en viss ålder hamnar allt fokus på utseende och det är inte speciellt kul att bli en reklamskylt för sig själv. Vad man än gör, skriver, säger så kommer ens utseende i fokus. Jag skulle så gärna vilja hjälpa folk som hamnar i den där onda cirkeln. Jag var fast där själv, spenderade timmar att sminka mig och fota mig själv för att få en bra bild att lägg ut. I hopp om att få lite extra "beröm" för att orka traggla vidare i min fula kropp. Mitt fula yttre och mitt fula inre.

Idag så har jag inget behov av sådant! Inte på samma sätt! Jag bor i en stad där en riktigt het brud har skitiga Lundhags, slitstarka skor och något praktiskt på överkroppen! Stövlar är ett tecken på intelligens, skitiga kläder är ett tecken på att man jobbar hårt, inget smink är ett tecken på trygghet och en bad hair day är ett teckan på att I COULDN'T CARE LESS about what you think. Jag bryr mig inte de minsta och det är helt accepterat! Ja, Sundsvall är Norrland och Norrland är si och Norrland är så men ja, det kanske är det! Jag slappnar av här. Ingen kräver något, ingen förväntar sig något av mitt utseende, hur jag klär mig osv. Extremt skönt. Sen har jag fina vänner som jag vet accepterar mig hur jag är klär mig, hur jag än ser ut men man måste tillåta sig själv att acceptera de.

Men.. Som sagt, jag blir ledsen när tjejer i ung ålder nästan viker ut sig innan dom ens vet vem dom själva är, vad dom vill eller vart dom vill.. Låt inte din utsida bli en tjockmur till vem du egentligen är och hur du mår. Ta hand om den du är och ta på dig dina kläder. Du blir inte snyggare ju mindre kläder du har.. Vad är det du EGENTLIGEN vill uppnå?

/Tinan

Lydnadsklur!

Hur ska en hund som gör detta i alla positionskiften/-ändringar, ingångar och halter? Tassen på foten varje gång. (Bilden är från en agilitytävling I guess så bortse helt från skallet, hehe.) Nu tävlar hunden i Lydnadsklass 3 och har börjat få avdrag i poängen för att "hunden belastar föraren". Ingen domare som dömt hunden innan har någonsin dragit för det eller ssagt något om det! Skulle vara kul att höra vad ni tycker! Någon kanske till och med har erfarenhet av det? (Hunden har ALLTID gjort så.)

/Tinan

Inomhus-premiär!

Idag var det inomhus-premiär för säsongen! Vi åkte till Söråker för att få "belöning" för att vi hjälpte till på tävlignarna i somras - 4 timmar agility i KLASS Arena! Vi var väll ett gäng på 16-17st och körde lite olika banor, fikade och snackade, mycket trevligt!

Ninja fick såklart köra och jag var ganska osäker på hur hon skulle reagera - Långt agilityuppehåll + avställd för lydnad och annat tränande ;) MEN, stjärnan visade prov på mognad och utveckling! precis rätt sinnesstämning genom hela träningen! Helt underbar att köra, även om det känns som att vi gick i slowmotion! Vi har varit tvungen att coola ner för att vara på en nivå där vi fortfarande kan FOKUSERA. Idag var det perfekt! Total lycka! Känner ändå att jag "springer på nålar" för att jag fortfarande är lite rädd att hon ska explodera. MEN, dags att matte skärper sig! ;)

Här kommer lite film från träningen! Lite småmissar men jag är mycket nöjd :)

Lilla Agnes fick också komma ut och springa på banan lite! Hon var väldigt intresserad av konstgräset och hade lite svårt att fokusera (men hon hade ju aldrig varit där så)! Men hon kampade fint och brydde sig inte det minsta om alla andra hundarna! Mycket stolt! :)

SÅ, ikväll somnar vi gott! Mina duktiga prinsessor!

/Tinan

iPad

Första blogginlägget skrivet på paddan (iPaden)! Dagen har varit helt okej, började med frukost med Rikard och sen dusch och lite jobb innan jag åkte in till stan för att möta upp mamma för lunchdate! Blev thailändskt tillsammans med henne och hennes uppfödare Magnus och Eva! Sjukt god mat och trevligt sällskap!
Nu har jag städat och ska fortsätta jobba lite och sen laga mat till mig och kärleken!

Det kommer ett till inlägg ikväll med en lydandsrfråga, men först alla måsten ;)

/ Tinan

Kris

Med jämna mellanrum får jag dagar som denna. Ångest, ångest och åter ångest. Noll ork i kroppen och inget bli egentligen gjort.. Hatar dom här dagarna, hatar dom! Påväg mot något bättre och jag räknar ner dagarna.

Vuxna, erfarna människor säger alltid till mig att "Du kommer komma långt", "Du har Det", "Du är unik och de kommer ta dig långt" och "Du kan bli precis vad du vill, du har viljan" bla bla bla bla bla.. Jag blir jätteglad och jättesmickrad, men tålamod är fanimig inte min bästa vän.. Jag vet vad jag sitter på för kompetens, jag vet vad jag vill, jag vet vart jag vill men hur sjutton ska jag kunna ta mig dit? Va? Jag ser inget ljus i någon jävla tunnel, jag ser inte målet över huvudtaget och jag förståååår inte hur JAG ska kunna fixa detta? Jag vet ju knappt ens vart jag ska.. Jo, egentligen vet jag men nä..

Under tiden i Forshaga, framför allt årskurs tre, eller bara årskurs tre, så blev jag en förebild för många! Fick sms, mail, meddelanden på facebook och fick veta otroligt mycket under sista veckan på skolan. Att vara en förebild för yngre personer gör mig otroligt stolt men jag har grymt svårt att förstå varför.
Jag tror att jag är medveten om vikten av det jag gjort i livet. Gjort för andra. För själv känner jag inte att jag är mer speciell än någon annan..?  Jag startade en träningsgrupp i drag och på vår sista träning så grät alla floder i närmare 30 minuter.. 20 tjejer på en cykelbana i Värmland. Jag vet varför jag grät. Så många tjejer kom mig så himla nära och får fortfarande glada sms när dom lyckas med något dom kämpat för och blir som en liten hönsmamma och kan gråta av lycka för deras skull! Dom kommer ALLTID att vara med mig, ALLTID. Jag vill hjälpa andra, jag vill stötta och supporta och jag gör det så ofta jag bara kan! Jag älskar det. Jag vill vara en bra förebild, jag vill verkligen de. Att få inspirera någon annan är det absolut bästa som finns.

Kanske blev det som det blev när min stora förebild visade sig vara någon helt annan än jag trodde.. Vem vet.. Jag tror också att det gjort att jag är rädd att dom som ser upp till mig och mina vänner ska bli besviken på mig. För eftersom jag inte vet varför dom ser upp till mig vet jag häller inte vad jag ska göra för att inte göra någon besviken. Men eftersom jag inte vet så kan det ju inte vara något som inte är medveten om och därför inget jag bör oroa mig över så jag kan bara tuta och köra. Men, när någon du verkligen ser upp till försvinner från den positionen är den positionen tom. Och det du så länge kämpat för kanske inte får samma pris.. Så blev det för mig. Mitt stora mål för ett och ett halvt år sen är långt ifrån samma nu som de var då. Nu har jag nya förebilder.

Det är svårt att förstå varför andra ser upp till dig och tror på dig när du inte ser upp till och tror på dig själv. Något som alla har hört.. But it's true..

Jag hoppas verkligen att november kan leda till något bra, något bättre. Väntar på tre besked och förhoppningsvis kan detta hjälpa mig att komma på banan igen efter en minst sagt struligt vuxen-år..

Ja hörni, livet suger ibland.. Har gått en riktigt lång skogspromenad med alla hundarna idag, ätit lunch med favorit-Zandra och sen tagit en lång dusch och mys med hundarna.. Snart ska jag kliva upp och göra middag till Rikard. Dags att andas in, andas ut, tänka på allt som är bra och att jag trotts denna förbannade skit är otroligt lyckligt lottad här i världen. Från och med 18:00 måste jag skärpa till mig, punk. Ingen mår bättre av att sura men ibland måste man få vara lite deppig, så är det bara.

.. Läser alltid igenom mina blogginlägget innan jag lägger upp inlägget.. Känner att min självkänsla tagit en rejäl törn.. Personlighetskris.se.Tur man har en förstående omgivning och jordens bästa familj. Vet att jag är påväg åt rätt håll, tro mig, jag har tagit ett stort steg för att ta mig ur skiten och jag HOPPAS verkligen turen fortsätter vara på min sida (som det vart senaste tiden - förlovning, fina tävlingar och en hel bil). Håll tummarna! Ingen ska behöva må skit!

/Tinan

Skyddsprinsessa!

Ska de göras ska de göras ordentligt!

Ninja

LP1 - 169p, 177,5p, 188p (två prov utan förstapris)
LP2 - 174p, 168p, 163p (ett prov utan förstapris)
LP3 - 264p, 260,5p, 270,5p (tre prov utan förstapris)

Så ser våra föstapris-poäng ut!

Nu ska jag sätta mig och läsa regler för elitklass och försöka göra en plan! Herregud, detta känns så mäktigt! Ninja är min första lydnadshund och jag har drömt sen vår första tävling om när vi skulle stå här! Nu börjar "allvaret" och the real deal! Ska bli så otroligt spännande! Vi förtjänar en rejäl lydnadsvila nu.. Från juni 2011 hade vi ett rätt ordentligt upphåll ända fram till i somras. Vi flyttade, jag började jobba, startade företag, vi flyttade igen osv osv.. Men 4/6 fick vi vårt LP2 och hade anmält till fyra tävlingar till samma månad. WHY!? Säger jag bara.. Tävlingssugen. SÅ, blev LKL3-debut veckan efter LP2 och sen två dagars drygt en vecka efter de. Av dom tre tävlingarna knep vi ändå ett förstapris, helt otroligt! Hade sen ett större upphåll till eftersom jag skulle köra upp Moggie i IPO1 och det blev vääääldigt mycket fokus på henne + att allt fokus som blev blev på agilityn och dom tävlingarna! Så kom igång igen sen i September/Oktober och knep våra två andra förstapris + en kanonrolig tävling med gasad hund (dock just då lite för gasad, hehe).

Och förutom LP2, uppflytt till elit och LP3 så har vi debuterat i agilityn och kommit otroligt långt i den träningen! Vi har fått tävlingsrutin och otroligt mycket beröm även om vi inte riktigt fått allt att klaffa hela loppen! Vi är anmälda till vinterträning i inomhushallen och kommer därför att kunna träna agility 1 gång i veckan hela vintern fram till april i en varm hall med duktiga instruktörer! Känns skitbra! Dessutom har vi tävlat en otroligt fin appellspårtävling! Vi fick 291,5p av 320 möjliga, fick 10, 10 på spåret och vann klassen! Så ja, vårt år har varit helt underbart.

När Ninja kom till mig visade det sig att hon var allt jag inte vill. Låt mig förklara. Valde mellan kelpie och bc. Valde kelpie för att dom i mina ögon är lite mer sanasade, mindre ljudkänslighet, har "tassarna på jorden" och är lite "hårdare" - Detta är generellt och bara min egen uppfattning. Det är dessutom lättare att hitta en idivid med min "krav" i kelpievärlden än i bc-världen. MEN, Ninja är ljudkänslig, hade socialastressproblem som liten (blev helt hysteriskt glad och kunde inte hantera de) och var i min ögon rätt mesig. Sååå, många gånger har jag hört att "Hon är ingen lydnadshund, satsa på något annat" och ibland har jag också känt så, hon tyckte inte det var kul.. Hon ville att allt skulle gå fort. Samma i draget.. Första passen kände jag bara "Vafan? Vad är detta?" Hon klarade inte av att ha på sig selen, kunde inte gå i den, såg plågad ut heela tiden och tyckte att livet var frukstansvärt när vi skulle ut och springa. Tog inte ens med henne på träningarna ibland för jag blev bara irriterad. Men när vi började bli många i gruppen så glömde hon bort sig och blev taggade när alla andra blev och vi såg lite ljus i tunneln.
Hon var likadan i spåret. Selen var äcklig och hon kunde inte röra sig i den, tog bort den. Linan var äcklig, kunde inte spåra när hon hörde den, tog bort den. Halsband och koppel blev äckligt, gav upp.

Men med tiden så mognade hon och via skyddsträningen med Rikard så växte hon otroligt! Jag gav aldrig upp och jag jobbade utifrån henne som individ och fixade, trixade och pysslade hit och dit med allt och tillslu måste jag väll säga att hon ÄR inte samma hund som förut. Hon går bättre i draget än MÅNGA brukshundar och drar tills hon stupar, allt hon kan, trotts sin minimala storlek! Hon är otroligt duktig! Hon har fått växa mycket i draget och skyddet, fått ta för sig och fått ta oss framåt, fått vara ledaren!

Idag tycker hon att lydnad är kul, hon går med härlig attityd som JAG ser. Det är inte alla som förstår sig på Ninja och hennes uttryck, men jag gör det. Hon spårar kanonbra och är en GRYM spårhund! Vi var ju på kurs förrahelgen och gjorde en av dom bästa asfaltsdebuterna av alla hundar på kursen!

Jag trodde aldrig att hon skulle bli den otroliga tävlingshunden som hon är idag när hon var 1 år. Nu har vi hittat varann och vi har plockat fram de som min uppfödare alltid har vetat finns där.

Ögonen fylls av tårar när jag läser vad jag själv har skrivit.. Ninja har kört "in-your-face-stilen" mot många och bevisat för många att hon är tusen gånger bättre än vad hon är, för som sagt, hur många gånger har jag inte hört "Satsa på något annat, gör nått hon tycker är kul, hon kanske inte är en optimal tävlingshund".. Men.. Charmen är väll att ingen hund är den optimala tävlingshunden. Vi formar dom så gott vi kan och vi försöker hitta vårt sätt att lyckas - lyckas få ett förstapris, pallplats på SM eller den där euforiska känslan av att vi är ett team. Så, ingen hund är den optimala tävlingshunden. Men tillsammans kan vi bli ett kanon team. Optimal, perfekt och precis är tråkigt. Jag kämpar mot en känsla. Och nu får jag erkänna för mig själv att Ninja har all möjlighet i världen att bli den där superhunden. Vi kommer att befinna oss i den där euforin flera gånger om. Jag längtar.

Min första tävlingshund. Min lärare. Du har lärt mig otroligt mycket. Finaste Ninja. Du kan mer, du kan allt. Tack för att du låter mig misslyckas och tack för att du övertygar mig om att du är kanon, jag är kanon och vi är super. Dyraste skatten. Och.. Förlåt för att jag någonsin tvivlade.

/Tinan

LP3

Min lilla stjärnhund.. Vi knep idag vårt LP3 och klarade vårt mål för 2012 med råge inom lydnaden. Känns lite nonchalant att säga de såhär efteråt på något vis men vi gjorde ingen bra tävling. Ninja var inte i sitt esse och det var inte jag häller. Vi har dom enda av 6 med förstapris och just därför känns det lite nonchit.. Men hon var seg och ofokuserad och ja.. Vi var inte på topp. MEN är otroligt nöjd att vi trotts de kniper ett förstapris och utför alla moment! Vår lägsta nivå är ändå helt okej! Finns inte så mycket mer att säga, många små missar, många guldkorn men vi var inte på topp!

Men som sagt, Ninja ska när som helst gå in i löp och har haft ett helt otroligt bra år och ja! Hon förtjänar lydnadsvila! Nu drar vi igång med favoritgrenarna och kör all in på FULL-SPEED-grenarna, agility och drag! Men först en veckas vila och avställning!

Kändes iaf kul att ha sånt stöd och såna underbara träningskompisar som peppar och håller en på humör! Tack fina Jenny, Therese och Emelie!

Efter tävlingen åkte vi på skyddsträning.. och.. Skaffar jag mig ingen egen skyddshund så kommer jag sno Rex! USCH USCH USCH vad jag saknar IPOt! GAH. Har ju för guds skull en figurant i mitt hus som kan göra de enda jag inte kan göra själv i IPOt! Så, hur svårt kan de vara?

Nu har jag belönat mig själv med sushi och Ninja med ben så nu ska vi nog sova gott ;) Men först "Så mycket bättre" och tokmys i soffan!

/Tinan

Tänkvärt

Har under ett års tid tjänat rätt dåligt, periodvis nästan ingenting eftersom jag startade företaget. Under samma år fick jag min bil och den har varit in på verkstaden 7-8 gånger, och jag har lagt ut över 40 000 på den. Har fått hjälp då jag behövt av mamma och pappa men har definitivt betalat mycket av de själv.

I måndags så hade jag trimmat lite hundar och innan den sista skulle komma tänkte jag gå ut för att köra fram bilen till motor- och cupévärmaren... MEN. Bilen vägrar starta. Hämtade den senast för två veckorsen då jag hade lagt typ 15.000:- på den.. Ville bara bryta ihop. Kan säga att min lön ligger rejält under den summan. Ont i magen hela veckan eftersom jag inte visste vad felet var. Igår hämtade Mekonomen bilen som stod vid jobbet (300m) och när telefonen ringde på eftermiddagen så fick jag en klump i magen. Svarade och fick glatt veta att det bara var någon säkerhetsknapp av något slag (extremt okunnig på bilar) som fått fnatt! Nu hade dom tryckt tillbaka den och bilen gick som vanligt! "Vill du komma och hämta den nu eller imorgon?" "NUUU!" skrek typ jag och sprang (ärligt talat) ner till Meko och fick stå i lite kö. Klurade med pappa vad det skulle kosta, dom hämtade ju ändå bilen osv. När det var min tur log han bara och sa "Kom med här". Vi mötte en kille som lagat min bil förut (är Mekonomens största stammis så känner typ alla) och han hade "lagat" den nu med! Dom log när dom berättade om felet och sa att jag inte behövde betala ett öre! Hade jag inte varit så hardcore bland folk så hade jag börjat storböla! helt ärligt lyckan av att se sin bil och åka iväg som inget någon sin hänt kändes helt otrolig!
Skulle efter detta leverera en nyklippt hund - Totalt euforisk på flera plan! Tror aldrig någonsin jag varit så glad och trevlig någonsin. OCH glädje smittar så kunden blev också på tokbra humör och skrattade med mig och kollegorna om händelsen!

Gud vilket ovanligt och töntigt inägg men ja!

Under denna vecka har jag också funderat runt detta. Hur naivt de än låter så måste man ibland inse att - De löser sig alltid. Jag har en underbar familj som alltid stöttar mig och det ska man ta vara på och det är viktigt att ha i tanken när trista saker händer.
Och.. Ja jo, min bil va trasig, hade kunnat gå på 15.000:- till MEN, vad mer finns i min omgivning. Har jag verkligen ingen anledning att ändå vara på bra humör? Jag har en fin pojkvän (som jag dessutom just förlovat mig med), jag har en supermamma och en superpappa, jag har fina vänner och under bara hundar, jag bor i ett gulligt hus, har tillgång tillbil (även om min egen inte funkar), har mat i kylen, har varmt inomhus året om, jag har en familj, jag har möjligheten att syra över mitt liv. Ja jo, de var ju jävligt djupt kanske många tycker, men hur många tänker så när man står där med trasig bil eller något annat problem? Mja inte så många.. Men vi har alla ett val. Jag trillade dit några gånger under veckan och satt och oroa mig och mådde dåligt istället för att lägga den energin på att lösa problemet om det skulle behövas. Som sagt väldigt djupt, men tänkvärd. Om du har 1000 saker att vara glad över, varför då inte försöka vara glad även om ALLT inte går vår väg. OCH, de löser sig.

Insåg just nu att det är fredag och det  betyder att det är lördag imorgon.. och tävling. Känner mig extremt oförberedd eftersom det hänt så himla mycket den här veckan! Hundträningen har kommit i andrahand! Vi körde lite igår inomhus, och som vanligt så är hon skitgasad när hon haft lite uppehåll så stoppade tillbaka energin och sparar den till idag ;) Typ! SÅ, efter jobbet blir det trääääning! Både lydnad och DRAG. Min finaste bruno börjar bli tjockis och jag måste börja springa om jag ska vara i någon som helst form när skidorna åker fram! SÅ, först lydnad sen löpning, kanoooon! Nu ska jag göra frukost till mannen i mitt liv och sen åka och klippa bland annat en kines (hehe kanske ska skriva chines, hehe). Ska unna mig något gott ikväll när jag ska få spendera en fredagskväll i lugn och ro med världens bästa kille och hundar på läääänge <3 Andas in, andas ut.. Njut.

Är så glad över bilen att jag blir världens tönt, sry, but that's me! ;)

/Tinan