Ett år har gått..

2013 är snart över.. Det året som skulle bli MITT år! Jag stod med en enorm tröskel, jag levde mitt drömliv. Jag skulle för ett år sen snart fira nyår med några av mina bästa vänner och mannen jag trodde jag skulle spendera resten av mitt liv med och med en stor flock härliga hundar.. Alla vet att det blev inte riktigt som jag hade tänkt, men hur ofta blir det det? 

Året började med att jag skulle försöka samla ihop mig efter ett tungt år som egenföretagare. Spenderade i stort sätt hela månaden i skoterspåren med hundarna, i skidspåren eller hemma i soffan.. Började komma på benen och hittade lite träningslust! Tävlade en elit med Ninja som gick rent åt skogen! Tillbaka på ruta 1 kändes de som.. Hade iaf bokat en valp ur en jättefin schäferkull! Lycklig och förväntansfull - Äntligen min egna IPO-hund! 

Efter detta rasade mitt liv mer eller mindre.. Rikard och jag gick isär och just då insåg jag att "jag har inga drömmar kvar, jag har levt ut allt jag drömt om". En otroligt jobbig känsla när man inte vet vem man är längre för du vet överhuvudtaget inte vart du ska ta vägen eller göra med sitt liv.. 

Efter detta följde några månader av jobbsökande, gråtande och lååååååånga hundpromenader.. Bestämde under den här tiden att det inte kunde flytta hem en schäfervalp till mig i detta kaos. Bria som hon hette blev 8 veckor samtidigt som jag och Rikard bröt upp och det kändes förjävlig att måsta tacka nej.. Men för att sätta hunden i förstahand så var det bäst för oss båda. Även Agnes fick nytt hem du jag inte hade energi för en vild bordervalp. Och när Stoffe och Maja blev förälskade i henne efter en helg i Enköping var valet inte så svårt.. Ensam kvar med Ninja.. Min klippa. 

När våren kom vände det, fick två jobb och lägenhet i Sollefteå! Träninglusten infann sig inte ens en gnutta under varken våren eller sommaren dock.. Fick hem Fixa för att ge Ninja sällskap och för att hålla IPOt uppe litegrann. Hon är en grymt härlig hund som har mycket att lära mig! Jobbade på som en idiot hela sommaren med max 6 dagar ledigt varje månad.. Någonstans visste jag att det var en mellanlandning i Sollefteå men jag trivdes inte med mitt jobb och jag trivdes inte i staden.. Tillslut fick jag nog. "Ska jag bara låta tiden gå och må dåligt för att jag är för feg för att satsa? Aldrig." 

Spontanskickade ut ca 20 mail till alla djurbutiker inom 20 mils radie och höll tummarna. 20 minuter senare ringer hon som kom att bli min nya chef. 20 minuter!!! Sen gick allt fort. På en månad var jag uppflyttad till en helt ny stad - UMEÅ gott folk! Detta utan egen bostad! Fick under dom första två månaderna bo hos en tjej som kom att betyda massor för mig! På alla sett! Emelie Bäckström.. Vi har i två månader bott två tjejer och tre hundar i en etta på Ålidhem.. Fråga mig inte hur men det har varit en stor tygnd av mina axlar och tacksamheten är gränslös, att en rätt främmande människa öppnar sig så känns mäktigt! Du är guld min älskade vän. Att jag dessutom nu bor i samma stad som min bästa barndoms/ungdoms/vuxenvän är ju pricken över iet! 

Började jobba på Djurmagazinet i Umeås två butiker! Som säljare och hundfrisör! ÄLSKAR mitt jobb och mina nya kollegor är att gäng nyfunna vänner! Underbara hela högen! Lyckligt lottad! Har under hösten åkt på två utbildningar och fler rullar in, mäktigt.

Dom första månaderna i Umeå har innehållit grymt mycket stress över bostad... Det är praktiskt taget omöjligt att få borde i Umeå så pressen låg på när jag inte ville vara i vägen för Emelie allt för mycket.. Men skam den som ger sig. Nu sitter jag här min lägenhet, med heltidsjobb och i en av Sveriges största hundstäder SOM ÄVEN just fått en ny fin inomhushall! Ja.. Den som aldrig kastar tärningen slår häller aldrig en sexa. 

Har tävlat 3 eliter med Ninja utan förstapris men med bättre och bättre poäng! Sprungit massa agilitylopp och plockat våra två första pinnar! Ja.. Det är typ det! Inget kanonår.. Men känns som att ni borde förstå varför.. Men vi ger aldrig upp och en vacker dag är vi back in the game! :) 

Årets kan man säga avslutades med att jag tingade en Border Collie. Valparna föddes och 17 januari flyttar Canovills Oreo till Umeå! En liten BC-tik som ska upptäcka världen bredvid mig, Ninja och Fixa! Bombar Facebook och instagram (TINASPORRONG) med bilder så det är väll ingen som har missat de ;) 

SÅ! 2014? Vad ska vi hitta på? 

Ja.. Vi ska försöka njuta av livet! Vi ska TRÄNA och tävla. Vi ska pussas och kramas. Vi ska skratta vi ska gråta. Vi ska älska, glömma och förlåta. Vi ska också försöka hitta oss själva här i Umeå! Vi har alla förutsättningar just nu till att bygga ett eget bra liv i vår rosa lägenhet, med våra underbara vänner och TILLSAMMANS. 

Ett år har gått. Som inte alls blev det jag hade hoppats

 på.. Men.. Såhär efteråt måste jag ändå se på mig själv med stolta ögon.. Man är alltid starkare än man tror. Och även om det här året inte blev som planerat så har jag vunnit mer än jag har förlorat! :) 

2014 ska bli ett INTRESSANT år! Vi ses! 

/ Tinan

FOR SALE!

Andis AGC - En tyst och stark maskin för hund, katt eller människoklippning! 4 skär finns även (1 x 10, 2 x 7F och 1 x 4F! 

Maskinen 1500:- (nypris 2500:-)

Skären 250:- styck (nypris mellan 350-500:-)

ALLT för 2000:- 

(Plus frakt) 

Royal Canin Naurse Academy

NU äntligen ska jag försöka sammanfatta lite av det som jag fick lära mig! Eller rättare sagt lite om min tankar såhär efteråt! Till att börja med så är jag enormt tacksam över att få möjligheten att åka på den här typen av utbildning! Två dagar i Luleå med späckat schema och föreläsningar om ledproblem, urinvägsproblem, övervikt, tandhälsa, hudproblem, mage/tarm, åldrande och tillväxt, mindre säljutbildning för veterinärfoder och nutrition over all.

Dag 1 började 3:30 för att sätta sig i bilen och åka från Umeå till Luleå. Tröttare än NÅGONSIN men väl framme kändes det helt klart värt! Ett härligt gäng på 20 personer plus våra tre föreläsare Jan "Janne" Svensson, Theresia Hansson och veterinären Annika Lindh.

Några grundläggande saker jag antecknade på första föreläsningen om nutrition och första introduktion.   (Mest hund men helgen handlade om både och.)

• Att hunden gör av med mer energi när det är väldigt varmt. Något som kan vara bra att tänka på om man tävlar eller tränar en varm sommardag, eller på våren när varmen kommer väldigt snabbt. Kanske många redan gör men jag tänkte lite extra på de just då. Kanske för att inte glömma! 

• Fett ger dubbelt så mycket energi som protein och kolhydrater.

•  Står det färskt kött på din torrfoderpåse, så betyder det att det är INNAN tillagning. Och eftersom färskt kött innehållet 80% vatten så innebär det att efter tillagning är det bara 20% av "köttmängden" kvar.

• En hund i arbete (stor fysisk påfrestning) kan göra av med upp till 4 gånger så mycket energi som en normal-aktiv. 

• När du kolla på din foderpåse så är det lika viktigt att kolla ENERGIINNEHÅLL som fett och protein. (Förutom råvaror, men om man tittar i rent energisyfte). 

Detta är inte MINA tankar/åsikter och inte fakta som JAG tagit fram, så ni inte glömmer det ;) Däremot så är det information som jag tyckte var värd att spara som ni förstår..

Urinsten: Antecknade inte så mycket, mest för katt (eftersom problemet är så vanligt hos just katt). Inte så svårt att förstå och inget väldigt intressant som jag inte redan visste! Men intressant att veta vad som händer vid foderbyte till ett anpassat foder.

Allergier:

• Ofta får man höra när att om en hund plötsligt börjar klia sig eller får utslag "det är förmodligen foderallergi..". Men, endast 10% av alla allergier hos hund och katt fodermedelsallergier. Bra att veta är att en hund INTE kan vara allergisk mot ett protein som den aldrig tidigare fått i sig. Så det är alltså inte så vanligt att hunden får en foderallergi vid foderbyte (om den inte tidigare ätit ett foder med samma ämne i som den nya allergin reagerar mot). Och en hund eller katt kan inte vara allergisk mot spannmål överlag, utan i så fall proteienet i spannmålet, detta är heller inte så speciellt vanligt som många tror (spannmåls-proteins-allergi). Det hunden blir allergisk mot är alltså specifika protein. Och kan alltså inte vara allergisk mot ett protein som den aldrig innan fått i sig. 
• En hund eller katt kan INTE vara allergisk mot protein over all, alltså all form av protein samtidigt. 

• För att kunna utesluta fodermedelsallergi måste man utesluta allt annat och sätta hunden/katten på en SÄKER proteinkälla - En helt ny. (Royal Canins Hypoallergenic innehåller protein utvunnet från FJÄDRAR tex.) 
• Det tar ca 3 veckor för ny hud att bildas och därför tar det minst 3 veckor tills du kan se riktig effekt vid foderbyte av alla typer. 

Övervikt/ Ledproblem:

• 1 av 3 hundar och katter är eller kommer under sitt liv i period/perioder vara överviktiga. 

• Ett  av det vanligaste ledproblemet hos hund/katt är ARTROS. 1 av 5 hundar över ett år lider av ledproblem till stor del artros. 25-30% av ALLA hundar lider av ledproblem till stor del artros. 

• 9 av 10 katter över 12 visar teckan på artros. 

• Det viktigaste i första hand för en katt eller hund med artros är att hålla normalvikt. Första gå ner till normalvikt, då många av individerna med artros och andra ledproblem är övervikta. För att sedan underlätta kan man sätta hunden på ett foder anpassat för den här typen av problem. Du kan aldrig BOTA artros men bromsa och stanna, bland annat med hjälp av foder. (Vet inte om någon är intresserad av att veta vad ämnena heter som finns i dessa foder, men i så fall får ni gärna höra av er!)

• Många utfodrar sina hundar/katter med grönläppadmussla, glukosamin och foder som innehåller EPA och DHA, här kommer lite info om hur lång tid det tar innan du kan/bör se resultat enbart utifrån dessa. 
• Glukosamin - 4-10 veckor
• Grönläppadmussla - 6-8veckor
• EPA, DHA - 9-12 veckor

Mage/Tarm: 

Inser just här att jag bara anteckant olika symptom och kopplat dom till Royals många mage/tarm-foder!  Något jag kan skriva är väll att Royal erbjuder ett foder för känslig mage SOM hunden kan leva på hela livet, vilket inte alla andra vet.foder-leverantörer gör. 

Tillväxt: 

Ett av våra känsligaste områden. MEN, kort och gott..

• Valpar/kattungar har ett högre energibehov.
• Speciella behov av vissa aminosyror och fettsyror.
• Dom har ett kortare tarm
• Dom har en känsligare magtarmkanal och ett outvecklat matsmältningssystem.

Om man ska ge sin kattunge/hundvalp unge-mat eller det delade meningar om. Jag personligen skulle aldrig ge något annat än valpfoder. 

• Valpfoder/kattungemat är snällare mot tarmen, mer lättsmält, innehåller korrekt kalciuminnehåll. 

• Storvuxna raser behöver mer protein men var noga med att kolla så inte energiinehållet blir för högt. 

Det är inte bra att själv tillsätta kalcium i fodret till en hundvalp/kattunge som äter valpfoder. Valp och kattunge tar upp 50% av ALLT kalcium oavsett hur mycket/lite den får i sig. Jag som privatperson skulle aldrig försöka "mixtra" med det själv. Det kan också vara bra att veta att detta är ett kriterie för att få kalla sitt foder för valp eller kattungefoder - Ett korrekt kalcium innehåll. 

• En valp/kattunge som är överviktig som liten har lättare att bli det som vuxen. 

Åldrande: 

• 3 av 8 katter är över 8 år i England (Sverige anses vara likt). 
• 90% av katter äver 12 lider av artros. 
• En hund behöver mindre energi när den blir äldre, till skillnad från  katten som behöver mer.

Detta är ett väldigt känsligt ämne för många. Som säljare i butik får man lyssna många människor med många olika teorier.. Och även om alla säger att "Foder-leverantörerna" vänder på allt åt sin fördel.. Säkerligen, TILL VISS DEL. MEN dom stora foderföretag är också dom som har flest hökögon på sig, från alla håll. Plus att många av dom har samarbete med enormt stora forskningsinstitut och universitet. SÅ, försöker dom lura mig så FINE, det är dom här fodrena JAG ska sälja och skulle dom inte fungera så skulle dom aldrig få säljas, eller sälja! Inga är snabbare att "klaga" än en missnöjd kund, som tur är. Och glöm inte att detta inte är bara mina ord ni läser övan, utan anteckningar från föreläsningen! ;)

Har någon ytterligare frågor angående vet.foder eller foder över lag så feel free to ask! :) 

Jag säljer Eukanuba, Iams, Acana, Orijen, Roayal Canin (friskfoder och vet), Hill's (friskfoder och vet), Carnilove, Naturesprotaction, Ziwi Peak, ANF, Precept, Nutra Nuggets, Britt, Mush, Vom og hundemat, Klass och Lone Star. 

/Tinan

Tävlingen, planer och SVAR på era frågor!

Så himla mycket att göra på jobbet har lett till en lite bloggtorka... Massor att göra på jobbet och mycket tid ute på planerna innan tävlingen + att jag varit sjuk. Men förhoppnigsvis lugnar det sig snart, alla mässordrar har rullat in så nu är det bara de ordinarie leveranserna som kommer! Mycket har väll iaf hänt, vi har bland annat tävlat. En elitklass på Örnsköldsviks BK förra lördagen. En tävling som inte alls gick som vi tänkt oss men som gav oss perspektiv. Det börja med att vi körde fel och kom 10 minuter för sent... Jag var arg på in GSP och grymt stressad, kontrollfreak som jag är... Bara att kasta ut Ninja ur bilen och rasta. Ninja var galen. Bokstavligt talat vild. Kände redan då att "Hur ska jag reda ut detta?". Hon flög fram åt alla håll och hånglade med allt och alla, gjorde lekinviter osv. Tok-ryck. 

Försökte agera lugnt själv och styrde upp henne lite med frittfölj för att få kontakt och fokus. Ostabilt. Fick även startnummer 1... Pricken över i:et.

Tänker inte gå in på alla moment men kort och gott - Ninja var under hela programmet i en annan värld, satte sig på platsen (vilket hon ALDRIG någonsin gjort tidigare). Hon slarvade och var ofokuserad, och jag kunde inte samla ihop henne. Varje momentslut så släppte jag upp henne som jag alltid gör men hon spårade ur... Domare Anders kom och berättade att lugnar hon sig inte mellan momenten får vi gult kort. Galet. Jag var stressad och frustrerad och visste inte hur jag skulle bära mig åt eller bete mig. Tävlingsledaren kunde varken regler eller visste hur programmet skulle genomföras, vilket också la ved på min redan brinnande frustrations-eld. Hon va grön men idag var fel dag att inte ha någon som helst koll på sitt "jobb". Fick flera gånger själv berätta hur momenten gick till... 

Kände mig så jävla korkad i efterhand som genomförde hela programmet... MEN vi behöver tävlingsvana...

Poängen blev iaf, med onödigt trams och slarv i alla moment..

Platssitt: 10

Platsligg: 0

Frittfölj: 6,5

Zätat: 5

Inkallning: 6,5

Rutan: 9,5

App.dirr: 8,5

Hopp app: 9,5

Vittring: 0 

Fjärr: 8,5

SUMMA: 216,5p (3e placering)

Inkallnigen tyckte alla i publiken var topp men inte domare. Vittringen flög hon fram till fel pinne tog upp, spotta ut och sökte reda på rätt och kom in. Zätat missade hon en pos och slarvade. Frittfölj var KATASTROF med en tickande bomb på vänstersida. Rutan var kanonfin med en liten miss. Appdirren också helt okej med lite slarv, hoppapport kanon och väldigt nöjd med fjärren (vårt sämsta moment). 

Summering - Vi har mycket att träna på MEN eftersom detta var en tävling efter ett över 6 månaders långt uppehåll med ca 14-15 pass i ryggen känns det som vi ändå någonstans har en stabil grund. DET VAR INTE VÅR DAG. Punkt.

FRÅGORNA..

Varför tog det slut mellan dig och Rikard och varför är du inte med i Ungdomssatsningen som du skapade?

Ja.. Varför tar förhållanden slut? Och då blir ju följdfrågan rätt enkel med. Tänker inte hänga ut någon eller gå in djupt på de... Och eftersom frågeställaren inte ens vågar berätta vem den är så får den om den är så nyfiken gärna ringa eller skicka ett sms till 073-8469985. Hugs & Kisses! 

Vad spanar du på för ras/ kön inför nästa tillökning i familjen? Och varför fastnade du för just IPO?

Jag har länge varit inne på skyddsraserna malle och schäfer, men har alltid velat ha en BC och är nöjd med kelpien som ras. Nu har jag bestämt mig för att det inte just nu blir någon skyddshund... Därför blir ju fokus på kelpie och BC... En DJUNGEL minst sagt. Jag letar efter INDIVIDER när jag letar hund. SÅ egentligen kollar jag inte bara på RAS i sig.. men man går ju efter vad man tror att man passar att jobba med och raser man i grunden gillar. Jag vill ha en hårdare hund än Ninja med mer arbetslust och vilja! Speedmetal som vi brukar säga! Just nu är det lite mycket så vi får se vart  det slutar :) 

Varför jag fastnade jag för IPO. IPO är strikt, inte likt någon annan sport och tre grenar var av en skydd som jag tycker är grymt häftigt! Du jobbar en utpräglad, naturlig drift hos en av dom häftigaste hundar jag vet och är uppväxt med! Skydd är så sjukt häftigt. Älskar den strikta lydnaden och gillar spårets lydnad. Det är nog hela paketet när jag tänker efter... Känner mig sjukt specifik ;) Man fastnar helt enkelt för vissa sporter! 

Vilken är din favorit-raggningsreplik?

Haha, kanske den bästa frågan! Jag gillar att bli tagen med storm och killar som är framåt! Gillar överraskningar så tänker inte avslöja för mycket ;)

Det var det.. 

I veckan ska jag åka till Luleå med tre kollegor för att gå upp utbildning på Royal Canin Naurse Academy! Ska bli så himla kul och intressant! Vi ska få utbildning på hela Royals veterinär-sortement, äta god mat och träffa duktigt folk i två dagar! 

Ska även få åka på trimutbildning i slutet av november i Lidköping, ska också bli grymt kul! Känner mig lyckligt lottad som får möjligheten att göra detta!  

/Mattejävel

Nya äventyr - Vännäs näst på tur!

Anmälda till Vännäs 1 december - Ninja LKL Elit & Fixa LKL 1! 

Självklart ska vi locka med oss sambosarna Emelie och Zwierki!

Ses vi där? 

Att finna styrka i förlust

Flera i min närhet är på en brant, redo att falla, redo att ge upp. Dagens självförtroende är helt upp och ner.. Antingen skjuter det i höjden och rinner över eller så kravlar det på botten. Mitt liv har lärt mig massor, och jag kommer ALDRIG att ge upp.

Utifrån har jag nog alltid setts som ett litet superbarn. Duktig på allt jag tar mig för, driven, trevlig och social. Så var det kanske också. Men på grund av detta trodde/tyckte alla att jag skulle kunna stå upp för mig själv, för att jag ansågs stark. Sa vad jag tyckte och drev mina frågor och funderingar till svar. Blev dock mobbad under lågstadiet och mellanstadiet. Utfryst under högstadiet. Men eftersom jag "var så stark och kunde stå upp för mig själv" så fick jag alltid höra att "Det där löser ju du själv Tina, säg ifrån" Men var jag så stark? Intalade mig de och utåt var jag verkligen de. I tystnad sökte jag uppmärksamhet och bekräftelse. Hittade den hos fel typ av människor, som man ofta gör när man söker. Inledde mitt första förhållande när jag var 14, så i runda slängar 8 år har jag haft ett antal olika relationer med killar. I flera av dom har jag blivit illa behandlad. Fysiskt, psykiskt, sexuellt och socialt mer eller mindre. Under alla dessa har jag accepterat hur jag blivit behandlad. Konstigt va? Man accepterar att någon utnyttjar en, trycker ner än och trampar på en.. Så.. När man hittar en pårikitgt snäll kille, vilket jag såklart också träffat, så klarar man inte av att hantera just de. Det är nytt, ovant och annorlunda. Och fel. När du dessutom vant dig sen låg ålder att "du kan ta hand om dig själv och säga ifrån, du är stark" så ber man inte någon om hjälp. För man förväntas klara sig själv. Men ingen är så stark jämt. Logiskt.

Jag visste någonstans att det här var fel. Jag skämdes för de enormt. Så jag berättade inte för någon. Jag låste in mig. Vilket gjorde att jag låste ut vänner och familj. När jag var 16 år visste jag på allvar inte varför det var nödvändigt att jag ens fanns här. Varför lever jag? Borde jag? Ingen förstod sig på mig. Ingen. Och alla jag hade relation till behandlade mig som skräp. Kanske drogs jag till det jag kände igen. De enda som fick mig att gå framåt var mina fyrbenta. Låter så himla klyschigt men det var så.. Människans bästa vän, amen to that..

Självklart var mina betyg i skolan kassa, sov på lektioner, va uppkäftig och dryg. Slutade träna så min kropp fallerade. Från att träna 7-8ggr i veckan till 0 + stress. Dålig kombo. Bestämde mig för att fly. Flydde till Forshaga. Satte upp en mur och tog på en mask av den jag ville vara. Det gick hem till en början. Men. När min favorit-lärare skäller ut mig efter en fest som spårade ur med mig i täten, och berättar att jag inte kommer få bli fadder till någon av de nya ettorna som skulle börja, för att jag förmodligen var skolans sämsta föredöme slog de mig. Men.. Vem är jag? Vem vill jag egentligen vara? Jag vill vara en förebild. Inte skolans SÄMSTA föredöme.

Mina föräldrar visste ju inget om mitt liv och eftersom vår relation var sämre än sämst och jag visste att, för att kunna må riktigt bra var dom tvungen att veta. Det var inte deras fel att dom inte visste. Jag hade aldrig antytt eller visat något. Skrev ett långt brev och bad om att aldrig få tala om det som stod i de. Efter det har vår relation varit bättre än någonsin. Mina föräldrar är de viktigaste i mitt liv och även om dom gått skilda vägar från varann så kommet jag aldrig stänga grinden till min väg och mitt hem. Relationen till sina föräldrar är viktigare än vi tror.

Efter de så vände allt. Fina betyg, hundkurser, läger, privträning av ekipage, tävlingar, träningar, stöd åt flera yngre vänner i så väl träning och tävling som privat.. Fick året efter att ha blivit utsedd till sämst föredöme stipendium för GOTT föredöme. Grät. Jag hade lyckats. Nu visste dom vem jag var, och dom tyckte om MIG. Ett av mina stoltaste ögonblick. På studenten utökade jag och drog hem TRE av sex stipendium för Hundsport 08-11.

Flyttade ihop med Rikard efter studenten och levde min dröm. På pricken. Han förstod mig. Ångrar inget även om vi idag gått skilda vägar och inte har någon kontakt. Jag lärde mig massor och det var en grymt viktig och värdefull tid i mitt liv.
Startade eget företag under tiden som inte blev som jag tänkt. Gick mer eller mindre in i väggen, strax efter bröts vårt förhållande upp. Avslutade företaget. Min värld rasade för att jag hade inget eget liv. Visste inte vart jag ville, vad jag hade eller vem jag var. Bra såhär i efterhand eftersom vi förmodligen för eller senare hade kommit till det där stadiet. Jag log i mental koma i några månader efter de hemma i Sollefteå hos mamma. Självklart inte bokstavligt talat, men gjorde ingenting alls. Promenerade med hundarna , sov och grät. Kravlade mig upp sakta men säkert. Tackar gudarna för att mina fantastiska föräldrar alltid ställer upp.

Bodde i en stad jag hatade. En stad som påminde om en tid jag inte ville ha med att göra. Men jag hade inget val.. Jag var tvungen att hitta mig själv innan nästa äventyr. 7 månader senare var jag redo.

Jag VÅGADE chansa. Jag VILLE lyckas. Jag VISSTE att jag kunde. Det känns som karma.. Skickar ett mail, får svar efter 20 min, intervju 1 vecka senare, uppflyttad 1 månad senare. Och, jag älskar mitt jobb. Älskar staden, vännerna, kollegorna, stämningen, lugnet.. I'm home. Och jag vet vem jag är!

Livet är ingen dans på rosor. Vi kommer alltid att stöta på gupp. Jag litar fortfarande int på män, vågar inte gå ute på kvällarna själv, vågar inte gå hem eller till krogen ensam, vågar inte gå hem med killar, vågar inte träffa killar jag inte känner ensam, har lätt att "anta" att folk "förmodligen inte tycker om mig, jag har otroligt svårt att ta komplimanger, har dagar då jag inte ser mig själv värd mer än pappret du torkar dig med och vill ge upp allt. MEN, jag kommer aldrig ge upp! Deppa en timme, sen - RYCK UPP DIG, man får sura ibland. Min brist ligger i tillit men min styrka ligger i min öppenhet, mitt drivna ärliga sinne! Jag jobbar på mina brister varje dag. Och jag försöker ge mig själv goda förutsättningar! Jag vet att jag kan ta mig sitt jag vill trotts/på grund av det som hänt! Allt vi går igenom ger oss styrka - Det som inte dödar härdar - är ett ordspråk dom flesta känner till av en anledning. Man blir starkare varje dag, även om man kan undra varför världen rasar framför ens ögon och vad det ska vara bra för.. Jag kan idag stå upp och säga att IDAG är jag stark. Inte omänskligt, men stark nog att hantera mitt liv. Ibland själv, ibland tillsammans med någon. Och mina brister hindrar mig inte från att vara glad och lycklig! Mitt liv är fantastiskt!

Jag och Glenn på studentbalen 2011

Jag kan i ärlighetens namn att hundträningen ärmen av mina största drivkrafter. Det får mig att leva! Jag kommer aldrig att kunna leva utan detta. Hundträning är mitt sett att boosta mitt ego och ge mig energi! Varje framsteg är en vinst för mig och mitt team och det bevisar att man ALDRIG ska ge upp och att inget är omöjligt, bättre energibank finns ju inte? Hoppas att det snart landar en ny stjärna i vår lilla familj, ny energi känns välkommet när vi har rätt förutsättningar. WE ARE BACK INTE THE GAME, påväg mot rosa moln, genom pissregn, över branta berg, dansandes på rosor, dansandes på törnar, mot nya äventyr!

Ge aldrig upp, man är alltid stark nog. Och man kan vara stark nog tillsammans. Stå upp för den du är, man har fler personer bakom sig än man tror.

/ Tinan 

En fundering kring rädslor hos hund

Ninja har, tror jag, 4 på skotten på MHt. Hon blir inte livrädd utan känns mer som att hon tycker det är obehagligt.. Lämnar inte sin plats ofta men blir väldigt obekväm. Hon blir stirrig och börjar ibland skaka. Kelpies är ju väldigt tydliga och "överdrivna" i sina känslor och uttryck. Dom blir aldrig glas dom blir GLAAAAAD osv..

Två gånger när vi tränat lydnad har de skjutits på planen bredvid, senast var igår. Jag funderar över hennes beteende lite av ren nyfikenhet över vad ni tror. Hon blir ju först som jag beskriver ovan men sen - Jobbar hon med väääldigt hög intensitet OCH koncentration. Hon kan fortfarande se lite störd ut men belönar jag så går hon BANANAS. Kampar som en gaaalning! Tänd helt enkelt! Även fast hon ena sekunden är obekväm och orolig så så fort vi jobbar är hon både jätteintensiv, snabb och kvick - i så väl arbete nära mig och tex ute i rutan 23m bort. Ni förstår. Och att hon skulle bli lite gasad okej men att hon dessutom ska kunna KONCENTRERA sig mitt upp i allt förvånar mig.

Det var ju även en MUS på besök.. Den kom PRECIS innan vittringen. Dumma som vi är sånatäller vi upp så att hundarna ska springa åt nästan samma håll som musen för att leta rätt pinne. Lite mer kuvad i kroppen och med mer tugg än vanligt hämta hon ändå RÄTT pinne med fint avsök på de andra. Trotts mus ovh skjutning under lydnadspasset..

Är det bara så att jag underskattat min hund eller vad tror ni? Varför blir hon som hon blir när det gäller skotten! Hon går sååå himla koncentrerat och intensivt trotts att hon uppenbart blir väldigt berörd..

Många kanske tänker att "Varför tränar du om hon blir så berörd" jo för att jag ju ser att hon sållar bort det direkt vi gör något och tar det som att det inte är hela världen.. Rätt? Fel?

Kan tillägga att hon gjorde sin finaste ruta, app.dirrigering, FF och vittring igår, SJUKT bra pass. Som ni kanske förstår av läsningen så skulle jag ju vilja kunna trigga henne på de här sättet eftersom hon går så jävla bra men.. Helst utan att behöva tillföra "obehaget" av skotten.. Se ni min fundering? Varför beter hon sig sådär?

/ Tinan

Mot ledighet

Har jobbat soooom ett as dom senaste två veckorna. 6 dagars arbetsvecka förra veckan och fyra dagar den här med mässordersleverans DELUX! Så imorgon ta vi en lugn dag på trimmet i city innan vi rullar ner till mamma i Sollefteå för födelsedagsfirande, spa-mys på Södraberget, hårmodellande och urstädning av lägenheten. Fixa ska få åka med uppfödare Per till Kramfors på utställning även för att fixa extriörbeskrivning och vänstervarv för att få sitt brukschampionat!

Välförtjänt vila och lydnadsklur med bästa mamma!

På lördag är det en vecka till tävling. Hur känns de? Jo, det känns jättebra! Är vi färdiga? Nej! Men med tanke på vårt enorma uppehåll så är jag chockad över att vi tagit igen så pass mycket! Det ska bli jättekul att se hur tävlingen går! Kul även att Emelie är i samma klass så man har någon att bolla med som känner ens hund osv :) Ska bli intressant att se hur det går för oss båda!

Har btw fått schemat för foderutbildningen i Februari och det ska bli SÅ HIMLA KUL! Dessutom snackat med MUSH säljare hos oss om att få lite utbildning på deras produkter som också känns väldigt intressanta! BARF över lag är något som jag är väldigt dålig på så ska bli kul att lära sig lite nytt! Känns så himla kul med ett jobb med så stor möjlighet till utveckling!

Nej.. Sängen! Trött trött trött tjej behöver skönhetssömn för att slippa se ut som en panda imorgon.. ;)

/ Tinan 

Tävlingskalender & MinxDesign

Sitter och skriver tävlingskalender tills 2013s slut och 2014! En intensiv vinter kan det bli med både agility och lydnad för Bruna. Jag och Fixa koncentrerar oss på lydnaden fram tills parning och valpning, och sen blir det att klättra i lydnadsklasserna när hon är tillbaka!

MinxDesign 
En av tävlingarna är i Luleå, februari för att vara exakt, en tvådagars tävling i agility! Fick i och med detta en fin inbjudan till Minx-Anna och hennes ateljé med fin fina halsband! Ska bli himla kul, hoppas verkligen jag får chansen att se hur det går till och träffa denna spännande människa och hennes bull-hundar! ;)

På jobbet går allt i 250km/h just nu när våra chefer vart på mässa och kom hem med 17 pall nyheter..! Jag skojar inte! SÅ HIMLA mycket grejer men jisses vad mycket fint vi har fått hem! Bäst man håller hårt i plånboken eller lämnar den hemma när lönen kommer den 25e.. ;) Trött tjej efter slitiga dagar men bara två dagar kvar innan jag åker till Sollefteå på mini-semester i tre dagar!

Just nu är det väldigt mycket känslor som snurrar i min hjärna och mitt hjärta.. Därav lite lite träning.. Dessutom har vi kört fast ordentligt både jag och Emelie och behöver lösa problemet och klura lite mer innan vi kan komma ut och praktisera våra teorier.. Jävla skitmoment.. Förmodligen det lättaste i världen men VARFÖR blir det så lätt fel.. AJA, that's why we love it! Inget som är lätt är kul! :)

Nu är det gonatt för fröken rosa och hennes crew, vi höres imorgon hörni!
(Och glöm inte att slänga in en fråga om du har någon på inlägget från igår!)

/Tinan

Vad har hänt & frågestund!

JA.. Vad har hänt?

Sista inlägget innan Umeå-flytten var skrivet i Februari i år. I samma veva som jag och Rikard gick isär. Uppbrottet var extremt jobbigt för mig då jag precis avslutat mitt företag, var utan jobb och inte alls visste vart jag ville i livet. Pricken över i:et blev att min familj slittrades. Hade även bokat en schäfervalp som precis skulle hämtas samma helg som vi gick isär.. Tyvärr fick hon flytta till Norge istället då mitt liv inte blev som jag tänkt. Såhär i efterhand var det det bästa för oss alla men uppbrott är alltid svåra. Fick flytta hem till mamma i Sollefteå och var mest deprimerad över det stora klivet bakåt i livet dom första månaderna.. Agnes fick flytta till en god vän då jag inte alls hade ork och energi att lägga på en borderterriervalp av den kalibern Agnes var.. Ett extremt tungt beslut men det var för hundens bästa.

När jag väl fick tummen ur och hittade lite tillbaka till mig själv började jag söka jobb - Fick fyra jobb men valde två på hemma plan i Sollefteå. Slitarjobb som säljare och butiksbiträde. Jobbade 5-6 dagar i veckan hela sommaren och hade enda sen uppbrottet i februari ingen träningslust alls.. Inte ens på sommarkvällarna, då man brukar kunna träna i all evighet.. Glömma tid och rum..
Fick hem schäfertiken Molars Fixa (som är mamma till schäfervalpen jag skulle ha köpt i februari) för att Ninja skulle få sällskap och för att jag skulle kunna hålla uppe IPOt. Hon passade vår lilla familj perfekt och är helt underbar att träna, trotts att hon i november blir 8 år, pigg som en lärka.

Efter några månader i Sollefteå kände jag att jag var tvungen att söka mig vidare.. Att inte kunna träna hund tog kol på mig.. Jag må vara hundidiot 2.0 men jag klarade inte av de.. På träningsplan slappnar jag av, de är ett av få ställen jag verkligen gör de och den delen tog ifrån mig i samband med flytten.. "Man kan alltid träna ensam" kanske många tänker men.. Jag är inte den typen.. Inte med 10 mil närmsta träningskompis och inte med en hund som ska tävlas i Elit när man aldrig varit där och en agilityhund när man inte varken vet vart man ska börja eller sluta..

Började söka jobb.. Jag ville ha ett jobb jag visste jag skulle trivas med. Spontan-mailade ut mitt CV till drygt 10 butiker i Västernorrland. 20 minuter efter mailandet så blev jag uppringd av Djurmagazinets chef för butikerna i Örnsköldsvik och Umeå. Hon tyckte mitt CV var fantastiskt och vi bestämde träff för intervju. Jag trodde knappt det var sant. Efter det gick allt i RAKETFART. Sa upp lägenhet, fixade temporärt boende (TUSEN TACK BÄSTA EMELIE SOM STÄLLER UPP!), sa upp mig och flyttade. Ah, kort och gott. Bästa jag gjort på länge.. Man måste följa sina drömmar och man måste satsa för att vinna. Det är nyttigt att våga.

SÅ helt plötsligt, säljare och hundfrisör på Djurmagazinet i Umeå alltså! Välkommen in och hälsa på i vår riktigt maffiga butik med Umeås största utbud på foder och tillbehör ute på Mariedal eller vår mysiga lite mindre city-butik där även trimmet finns! Säg till så visar jag er runt på min härliga arbetsplats! :) Trivs som fisken i vattnet att vara tillbaka i djurbutik och på trimmet! Känns grymt. I November åker jag med två kollegor till Luleå för att vara på två-dagar utbildning på Royal Nurse Academy (alltså Royals veterinärfoder). En grym utbildning med MASSOR av info! Ska bli så himla kul, mycket att se fram emot!

Mycket har jag lärt mig och enormt mycket har jag mognat under 2013.. Det skulle bli mitt år.. Det blev det kanske också även om det inte alls var såhär jag tänkte att de skulle sluta. Jag är påväg mot något underbart och något som JAG vill och MÅR BRA av. Vi lever bara en gång.. Glöm inte de..

Förövrigt försöker jag och Ninja (och Fixa) på att försöka hitta tillbaka till någon form av form. Vi är anmälda till två tävlingar 2 nov och 1 december, LKL Elit, och Fixa ska debutera i LKL1 på december (känns si sådär att ställa upp i LKL1 med en hund som tävlat VM men men, lydnadsklass börjar där och vi ska ta de från start). Just nu är vittringen och app.dirren vårt berg att bestiga.. Helvettes skitmoment.. MEN blir en diskussion med mina coacher och klur med sambo (som för er som inte vet heter Emelie Bäckström har en corgi som också tävlar i LKL Elit och även är kvalad för SM i agility 2013 och 2014).

Ni som känner mig vet att jag länge letat en till tävlingshund och att det ALLTID går åt skogen med kullar, valpar, parningar, LIVET när detta ska ske.. MEN skamm den som ger sig och nu när livet går mot det bättre i en ny stad så har vi planer på att bli en till i flocken! Ska bli spännande att se vem och när det blir men just nu spanar vi in kennlar och kullar för fulla muggar! Chefen hejar på oss i tävlandet och stöttar så det känns hur kul som helst när hundklubben även KRYLLAR av härligt hundfolk!

Tänkte, för att komma igång med bloggande och hundtänk, HÄRMA min goda vän Petra med att ha Frågestund! SÅ, om någon har några frågor om mig, min träning eller mina hundar så är det bara att fråga på! :) 

Ser fram emot att grotta ner mig i nya och gamla hundbloggar så ställer ni en fråga så glöm inte att skicka med en länk till er egen blogg!

/Tinan

Upp som en sol

Ner som en pannkaka.. Efter två veckor med lydnadsträning efter närmare 10 månaders uppehåll så är energin på MAX.. Men varje kväll efter träningarna blir jag lite deppig.. Känner att jag stressar och börjar där jag slutade.. Vilket är orimligt. Jag gör saker lite för svåra för min hund som ändå presterar över all förväntan.. Har aldrig blivit såhär upprörd på mig själv. Det som känns jobbigast är att träningshjärnan och TRÄNINGSKÄNSLAN är urbalans och jag kommer på alla mina fel efteråt istället för att sålla bort innan (som man kan när man är "inne i de" för att man är så samkörda). Blir besviken på mig själv.. Man vill så mycket och ser potentialen men kan inte sätta rätt kloss i rätt hål. FOKUSERA.

Nytt för nu är att jag (och Emelie) måste bestämma innan vilka 3 eller 4 moment man vill köra och hur - För att inte spåra ur och köra slut på hundarna under inlärning. OCH går någonting bra på första försöket så gör man inte de momentet mer (om det handlar om en längre kedja eller helt moment). Fungerar bra. Vi varvar även hundarna (Ninja och Zwierki) och diskuterar mellan och under passen.
Det här upplägget känns bra but still.. Ibland spårar matte och då blir det oftast inte bra.

Ah.. Egentligen vill jag bara grina ett tag.. Trodde ALDRIG jag skulle komma till elitklass med min första lydnadshund.. Hur fan gick det här till ens? Alla som sagt att Ninja aldrig kommer bli någon lydnadshund, som jag alltid lyssnat på för vad vet jag? Jag kan inget om lydnad? Ah.. Nu är vi som sagt här och förmodligen gör jag en höna av en fjäder men jag känner mig lite som min lilla räserråtta - Överallt och ingenstans, glad glad glad och plattan i mattan. Dags att skärpa sig.. Och lugna sig.

/ Tinan aka. Matte-jävel 

Tillbaks till RUTA(N) ett

Efter lite spån med vänner och bekanta så blir planen som följer - Target! Den ger trygghet och fart OCH tar fokuset ifrån konorna lite! OCH viktigast av allt - En konsekvent matte som VET vad hon vill INNAN hon skickat hunden. Konsekvent och noga! Hur svårt kan det vara? Hon älskar rutan, jag älskar rutan? Done deal! Nästa träning blir imorgon, känner mig laddad! Blir nog ett pass vittring också... Där vi också ska backa både ett och två steg för att slå på näsan igen. Just nu är det enbart apportering och trams. Luuuuugn och fiiiiiiiiin, nosa först, nypa sen!

Förövring känner jag mig riktigt nöjd, hon har riktigt härlig attityd på träningarna och är pigg som attan! Härligt tryck under tassarna i momenten med fart och till och med ett intensivt fritt följ (något vi inte sett ofta hos fröken brun! Tror det hjälper lite att varva med Fixa, konkurrens är något hon går bra på!

Förövrigt går jobbet kanon! Imorgon ska vi vara på trimmet hela dagen, hinner jag blir det bad för Fixan..  Som fäller som ett as! Längtar tills de slutar så man kan köpa nya fällar till bilen..! Vi trivs med livet trotts schäferhår överallt! Tävlingar bokas in och jag ser fram emot att komma igång med träning och tävling! Tävlingslydnaden förblir det roligaste i världen tillsammans med agility! Lycka och kärlek kort sagt!

/ Tinan

Energibank!

Slutade 19:00 idag men kunde inte låta bli att åka och träna efter jobbet! Var riktigt duktig idag faktiskt, bestämde mig för att köra FOKUS och KVALITÉ istället för stadig genomgång och många moment. Ninja fick - rutan och apporteringsdirrigering, Fixa - Possition/bakdelskontroll och ordförståelde i stå, sitt, ligg under gång.

Ninjas första rutskick - Springer till en av de bortre konorna. Korrigerar - "Nej. Kom tillbaka". Skick två - Samma. Skick tre - undviker rutan. Går från ett annat håll - hon springer igenom - RÄTT! Byter håll från rutan fem gånger och efter de första strulet satt det! DESSUTOM bra tryck under tassarna trotts första skickens korrigering, strålande! Jag påpekar alltid ett sånt tydligt fel just för att hon ska veta att det inte var det beteendet jag sökte, för mig är det mest logiskt! Ska bli kul att se vad hon gör på nästa pass..! ;) Kvitto på om det gick fram eller inte! (Nästa pass är imorgon!)

Bytte hund till Fixa som verkar helt omedveten om sin bakdel.. Vändningar på stället blev bra träning! Vi prövade även baklängesmarsch mot en vägg -
Alltså Fixa mellan mig och väggen för att hindra henne från att flyta ut! Klockrent.

Andra passet med Ninja - App.dirr! Dåligt ljus gjorde att hon inte hittade sporterna först.. Dum matte som inte såg de.. MEN de positiva. Mittenapporten var den enda synliga - och ändå sökte hon sig tillbaka till konen när hon inte hittade, vilket jag ser som ett plus! När hon hittat apporterna så var det inga problem.

Fixas pass 2 - Ordförståelde. En miss av 10 pga av osäker matte - MAN MÅSTE LITA PÅ SIN HUND, är min enda note to self. Kan förövrigt inte fatta att den här hunden snart blir 8 år.. Snarare 8 MÅNADER.. Galenpannan!

Ninjas sista pass - Tänkte "Går det bra på förställt jag MAX en till!" Vilket jag höll och mer blev det inte för hon utförde rutan och app.dirren FELFRITT! Jävligt bra tryck under tassarna för att vara helt ärlig! Sjukt nöjd!

Imorgon ska jag enbart kolla av dessa två moment - Tänk tävling. 1 försök, och går det bra avsluta momentet för dagen. Går det dåligt, analysera, lös problemet.
Fixas "to do" ska jag fila lite på.. Men POSITIONSträningen fortsätter!

Dagar som denna älskar jag livet.. Verkligen.. Världens bästa jobb, världens bästa hundar, en härlig höstig Norrlandsstad med massa hundfolk. Kan inte förstå! Gjorde en stor chansning när jag sa upp mig och flyttade upp helt utan boende osv men åh vad värt! Tusen tack till bästa Emelie som låter mig bo hos henne, och nästa vecka ska jag på banken för att kolla om vi kan köpa oss en egen lägenhet här i Umeåstad :) Livet leker kort sagt!

/ Tinan

BACK IN THE GAME

NU NI! Äntligen back in the game, både träningsmässigt och bloggmässigt! Mycket har hänt sen sist - Schäfertiken Molars Fixa bor med mig och Ninja, tanken är att hon ska tävlas i BSL och kanske även lydnadsklass eller svenskt spår! Agnes bor i Enköping hos Maja och Stoffe. Hon hamnade i kläm när jag och Rikard separerade så nu är hon IPO-maskot och familjen Ulleruds prinsessa! (Jag och Rikard har alltså gått i sär och Talang/Ungdomstruppen är numera på hans ansvar helt och hållet.) Jag bor numera i UMEÅ och jobbar på Djurmagazinet som säljare och hundfrisör - LYCKA. Bor numera även vid en aktiv klubb och ska därför ta upp träningen som legat på is sen separationen i stort sätt. SÅ, i helgen invigde vi nya träningsplanen, vilket ledde till eufori, vilket i sin tur ledde till tävlingssug.. Därav nu anmäld till två elittävlingar! En månad till start, rock on ;)

Ska städa lite på bloggen och uppdatera.. Söker någon som kan göra en snygg header? Någon som känner sig manad, fröken oteknisk fixar inte sånt ;)

/Tinan

Mot toppen!

Måste göra en plan för lydnaden nu när vi börjat komma igång och fått upp farten! Nu har vi 3-4 månader tills tävlingarna kommer igång på riktigt igen och det känns superkul verkligen! Gjorde en ordentlig genomkörare igår som jag kan utgå ifrån tänkte jag (självklart med dom tidigare 4 passen i backhuvudet). Vi tränade inga elit-moment förra året alls, ville bli klar med trean först och det blev vi ju i november. SÅ, passen som vi avverkat i år är dom passen vi haft. Men tittar man på alla klasser innan, alltså 1:an, 2:an och 3:an så är ju eliten ett hop-kok av dessa med lite extra svårighet i vissa moment, men over all så är det ganska mycket som kommer tillbaka från de andra klasserna. Och skräcken för klassen har dämpats lite när jag nu körde igenom igår och nu läser i reglerna. Det är inte som att jämföra natt och dag att jämföra LKL3 och eliten.. Thank God that thought finally hit me!

Sitt i grupp:

Ett moment jag känner mig trygg i även om hon nu ska sitta en minut till och jag dessutom ska vara utom synhåll. Men hon har fått ett lugn i momentet som jag känner mig nöjd med. Hon är trygg och cool och otroligt van att det händer saker runt omkring. Känns skönt. Moment som dessa (.. liksom alla andra typ) kan man inte träna för mycket, om man är noga och har ett mål! I vilket falls om helst så har vi kommit så långt att hon sitter fint och tryggt utan någon större störning.

Platsliggning:

Ett moment som IGÅR inte gick som planerat men som vi på i stort sätt ALLA tävlingar sen första starten i 1:an fått 10 på. Hon ligger lugnt och tryggt, men jag måste vara tydlig med att försäkra henne om att nu är det platsliggning och träna på olika typer av ”försvinnanden”. För enda gångerna hon legat lite oroligt är när jag går ifrån planen så det verkar som att jag ”går hem” mer än att lämnar henne. Går vi bakom ett plank eller liknande så vet hon att ”där bakom är hon” känns det som. Men på några tävlingar har vi liksom förvunnit från planområdet och som gått mot parkering eller ja.. Svårt att förklara men som idag när vi bara gick ut och hon var lagt spontant i kanten 10 meter snett från ingången – KLATARSEL till matte men sånt vi måste träna lite på. Hade jag lagt henne framför ingången med ca 20m avstånd hade hon, tror jag, garanterat legat. Så säger min instinkt. Men idag betydde de att hon då skulle ha legat med ryggen åt fyra andra ekipage som tränade huller om buller och idag kändes det inte optimalt. Men hur som helst, nöta nöta nöta. Hur som helst är hon lugn och fin när hon ligger och vet vad hon ska göra. Hur som helst satte hon sig (längre hals och större ögon har jag aldrig skådat) igår och jag fick gå tillbaka och lägga om henne. När hon väl lagts om låg hon kanonfint, fast Emelie gick in och satte Zwierki och gick undan osv.

Frittfölj:
Idag hade hon en riktigt fin attityd. Om hon blir ofokuserad tror jag på att plocka bort henne för att få hennes fokus och sen ställa lite krav när hon är i rätt sinnesstämning. Då först kan hon ta de. Ställer jag krav när hon är OFF blir det bara ännu sämre. Är hon PÅ och med så kan jag utan problem vara petig och hon tar alla belöningar och korrigeringar tusen gånger bättre. Hon går som tusan på konkurrens så att plocka bort henne när hon larvar sig funkar kalasbra. Testade de idag med gott resultat. Fortsätter på de spåret. Nu har jag Agnes som jag kan varva med vilket är kanonbra (för både Ninja och Agnes). I övrigt har hon fin position, fina halter och är fint uppmärksam och är noggrann.

Zätat:

Detta är väl hennes bästa moment enligt mig. Hon är trygg i alla positioner och har snabba reaktioner. Hon Står, sitter, ligger lugnt, stabilt och tryggt och missar ”aldrig” en position om JAG är tydlig och koncentrerad. Jag förbereder mig rätt omedvetet inför alla positioner och är jag ofokuserad blir även hon de. Är jag fokuserad och tydlig så missar hon, peppar peppar, aldrig. Grymt stabil i alla skiften. Usch, vad skrytigt det låter... men har lagt mycket tid på detta så antar att det är pay back for hard work!

Inkallning med ställande och läggande:

Hon har bra reaktion och stabila positioner men går lätt ner i tempo om jag nöter för mycket tävlingsmässigt, och eyear mer och mer ju mer hon tror hon vet vad jag vill ;) Varvar slät inkallning och olika typer av tempohöjande retning men har inte riktigt hittat något bra sätt att få upp farten även om hon vet att hon ska få kommando på STÅ och LIGG. Hon ”lär” sig fort att jag koooommer säga ditt och datt och har då som sagt lätt att dra ner tempot för att vara ”beredd” och för att hon ”vet” att jag kommer kommendera. Har hon en dag extremt taggad och påhugget är farten aldrig ett problem.. Då öser hon no matter what och har fortfarande strålande reaktioner på kommandona. Men har inte kommit på hur vi ska hitta DIT varje gång. Och hon maxar sällan i inkallningen, hon har bra tempo men maxar inte.

Detta moment kräver lite klur... 

Rutan:

Denna eviga ruta.. Nu har vi lagt till konan och hon börjar känna sig trygg med att gå dit trott att rutan lockar! Hon har inga problem att hitta eller söka upp konan och håller sig på bra avstånd från den. Hon hamnar alltid vänd mot mig vilket jag vill även om vi inte har något speciell strategi än över hurvida hon ska placera sig vid konan. Men eftersom vi fått lite problem kring konan i apporteringsdirrigeringen så kommer jag att lära henne att gå runt konan så hon hamnar mot mig på ett mer strukturerat och inävat sätt – alltså inte spontant lite hur som helst som nu! ;)

I övrigt måste vi lära oss att söka upp rutan och hitta rutan bättre. Har märkt att hon om hon inte hittar rutan direkt söker lite trygghet i det som är närmast – Alltså konan. Mer trygghet i rutan och bättre trygghet när det är konor och annat runt om som inte hör till momentet! Har vi kört på samma ruta ett tag är det inga konstigheter men första skicket kan vara lite si sådär. Använder target i rutan som jag växlar att ha där och inte. Hon är trygg i targeten och får alltid en grymt fin fart och attityd till rutan när vi kört target ett tag. Plockar jag bort den så letar hon aldrig efter den utan tar mina kommandon utan problem. Kommer fortsätta så en bra tid framöver.

Inkallningen har vi tränat en del på eftersom ett tag tog det som att ”Jah! Nu är momentet slut” och bara kutade till mig och kom framför mig och tyckte att ”Belöning kanske?”. Nu har vi tränat på enbart inkallningen och hela momentet och det går mycket bättre (detta började vi såklart med redan när vi tävlade i trean eftersom inkallningen finns där med). På träningen igår gjorde hon två av två klockrena inkallningar från rutan.

Apporteringsdirrigering:

När vi la till konan blev suget till apporterna för stor retning för konan till en början. Hon smög till apporterna istället för att placera sig vid konan först, eyea eyea eyea.. Efter lite träning så söker hon upp konan men står vänd mot apporterna, någon jag inte räknat med.. Jag vill att hon ska vara vänd mot mig, iaf titta på MIG. Just nu kan jag vänta ut henne men det kan jag knappst göra på tävling, haha. I övrigt så är hon rätt lätt att dirrigera där ute. Jag vet att om hon missuppfattar kan jag dirrigera om henne. Hon tar handkommandona fint. Med lite övning tror jag att det kommer gå fint. Hon älskar apporterna och har fina gripanden och avlämningar. Tempot skulle vi kunna jobba på dock, på tillbaka vägen!

Metallen:

Här är jag sååå lyckligt att det kommer in ett hopp! Hon har sånt sug på hopphindret och gasar på hoppet att apporteringen automatiskt blir bättre. På den släta fick hon lätt lågt tempo och USCH va äcklig den var att ha i munnen! Men med lite gas från hoppet blir det minst dubbelt så bra. Hoppa gör hon alltid så det är inga problem. Lite av ett favorit moment over all från hennes sida!

Vittringsapportering:

Fick en tankeställare till varför hon, då vi la till att ”tävlingsledaren” ska ta i alla apporter (utom min), började plocka alla apporter med munnen. Eva min kloka vän sa att det kan ju vara just de. Hon är van att ta den pinnen som någon tagit på. Nu när hon kommer fram har ju någon tagit på den första hon luktar på (eftersom någon tagit på alla). När hon bara sprang ut och tog en sa jag ”nej.. leta” och då släppte hon den och gick och verkligen letade. Hittade sen rätt och kom med den. Skicket efter så nosade hon noga på alla utan att lyfta NÅGON och när hon kollat alla tog hon min och kom – KANONFINT verkligen. Blir bara att träna, träna träna. Men man måste lägga lite press på henne i momentet för hon blir lätt överexalterad av någon anledning ;) och bokstavligt talat flyger ut och kastar sig över alla pinnar om man tokglatt säger ”LETA”. Måste tydligt förklara att vi ska ”leta..!” för att få en lugnare utgång och koncentration från start. Inte vara arg, men tydlig. Om hon tänker kan hon detta och hon hittar och markerar alltid rätt pinne om hon tänker innan hon gör. Hon har aldrig kommit med fel pinne på en tävling – dock har hon någon gång gått med aporten till tävlingsledaren, domaren och annat tokigt istället men hon har alltid tagit min pinne.

Fjärren:

Vårt sämsta moment. Hon vill framåt framåt framåt och är jag konsekvent och tränar ordentligt så blir det kanon, tyvärr jag varit en ordentlig latmask och inte alls gjort de. Skärpning på mig. Hon har iaf slutat larva sig i skiftena som hon gjorde i höstas. Hon nonchalerade och utförde inga skiften när jag kom för långt bort. Lång och såg ut att varken höra eller se. Belönade alla första skiften ett tag och blev överlycklig och konstaterade att att skita i vad jag säger bara för att när man väl vet vad sitt, ligg och stå betyder inte är att rekommendera. Gick rätt fort bra resultat och fin attityd i momentet. Vi ska jobba oss bakåt helt enkelt. Det är inte de att hennes skiften gör att hon kommer framåt, det är hennes dragning till sin matte som gör att hon i vissa skiften flyter fram..

SAMMANFATTNING:

Over all känns det bra. Hon vet vad allt betyder men behöver komma in i momenten och få mer rutin. Hon har fått en helt annan attityd sen vi började träna lydnad för 2,5 år sedan.. Så himla kul att se. En hund som hatade lydnad som nu älskar lydnad. Hon går utan problem igenom ett elitprogram liksom.. sjukt.
Jag hoppas kunna ta vårt lydnadschampionat i år men känner ändå att det får ta sin tid. Vi har så himla mycket annat inplanerat också så vi behöver inte stress direkt, Ninja blir 4 år i slutet av juni, och förra året vid den här tiden tävlade vi i lydnadsklass 2.

Jag tar det med ro. Försöker smälta att jag nu ska tävla i samma klass som några av dom som jag ser upp till mest. Med min första lydnadshund. Min allra finaste guldhund. Känns på nå vis som att vi inte passar in i elit-ligan.. Än. Det känns så långt bort. Hade inte ens drömt om att vi skulle vara här nu.. MEN vi har tagit oss hit enligt kostens alla regler – LP1, LP2 och LP3. Finaste lilla hunden.. Det är dags att visa varför vi är här, dags att visa att vi har förtjänat vår elit-plats. Vi är en kanonteam helt enkelt. Min prinsessa på ärten och sin dumma matte som levt i någon jävla förnekelse över hur bra vi är. Klar vi kunde ta oss hit? Istället för att ösa sitter hon mer tårar i ögonen nu över att vi klara detta.. Vi kommer inte längre, vi har nått toppen. Nu börjar en helt ny resa! Ingen kanske förstår hur stort detta är för mig.. men Ninja är mina första lydnadshund någonsin och jag hade aldrig hållt på med tävlingslydnad med ambitionen att tävla innan Ninja. För mig är det en milstolpe i hundlivet. Nu är det dags att kavla upp ärmarna och visa vad vi går för. Ingen kan ta den här stoltheten ifrån oss.

Har aldrig sett mig som en duktig hundtränare men nu har vi tagit oss hit och vi har definitivt inte åkt på någon räkmacka. Men nu kan jag acceptera att helt ute och cyklar är jag inte – 12 år med hundträning ger något form av resultat, I guess – även om jag spenderat mesta delen av dom året med ”problemhundar” på agilityplan eller i freestylevärlden, så långt bort från lydnad och bruks jag kunde komma. Aja, jag har min mamma att tacka för större delen av kunskapen, den kom med modersmjölken? ;) Hur som helst så höll hon mitt hundintresse uppe och nu kommer jag ALDRIG att slappa de. Aldrig.

Hur som helst, hur töntig jag än må låta så ser jag grymt mycket fram emot 2013.. Lydnadsäsongen drar igång april-maj, uppehåll juni, juli och sen i slutet av augusti så går vi in i andra halvlek! It's gonna be awsome. Verkligen! Men nu ska vi nöta detta och njuta av skidspåren lite medans dom finns! Ser fram emot lydnad i vårsolen som kommer i Mars, fram tills dess ska vi jobba på men som sagt med mesta dels fokus på konditionen och styrkan! Den behöver vi också i lydnaden så det blir ju kanooooon!

Over and out, nu är det slut på struntpratet! ;) 

(Tips mottages meeer än gärna!)

/Tinan

Helg med stort H

Grattis valparna 10 månader gamla!

__________________________________

Fredagseftermiddagen och kvällen spenderades i KlassArena med skydd skydd skydd och lydnad. Kul och kolla på olika typer av skydd! I den här träningsgruppen tränar ekipagen både IPO och svenskskydd OCH mondeoring. Inte så mycket mondeoring denna gång men förra gången var de desto mer! Man lär sig grymt mycket av att kika på olika typer av skydd, olika figgar och lyssna på olika synpunkter och teorier! Mycket intressant! Efter lite skyddstittande blev det lydnad för Ninjas del.. Gick si sådär eftersom hallen inte är så stor och piskor smällde och andra hundar skällde och höll på samtidigt! Men ed tanke på den störningen gick de enda väldigt bra! Blev rätt slapp och ostrukturerad träning till en början och man kan lugnt konstatera att - Är inte jag strukturerad och noga är inte Ninja de häller - Logiskt. SÅ, skärpte mig sen och då gick det mycket bättre.

Lördagen styrde vi mot Härnösand med Emelie för att träffa skyddsgruppen! Mina hundar fick vila och jag fokuserade på att umgås med skoj folk och kika skydd och diskutera valpköp! Rikard bra dag! Skyddsgruppen har fått så himla bra flyt och stämningen är på topp. Känns som att gruppen har ett spännande år framför sig! Väl hemma blev det pizza och soffhäng hela kvällen!

Påväg hem från Härnösand.. Mot pizzerian!

Söndagen började med sovmorgon, frukost, promenad i strååålande sol och sen städning och fix i huset! Halv 3 kom Emelie och Zwierki och vi tog en promenad bort till ridhuset och mötte upp dom andra! En härlig promenad och dessutom var hundarna varma och redo för lydnadsträning när vi kom fram! Väl framme satte i upp ruta och konor till alla andra LKL3 och LKL Elit moment! Vi började med sitt i grupp (medans dom andra körde platsliggning) och sen körde vi en helt egen platsliggning! Jag var inom synhåll på sitt i grupp men utom på platsliggningen! Blev lite dumt när vi la för platsliggningen. Vi la om när alla andra började träna och sen gick vi bara direkt ut ur ridhuset. Så Ninja satte sig när jag gick ut. Gick och la om och någon hände där inne så hon satte sig igen. Gjorde om och la om och då gick det kalas. Hon låg jättefint. Hon har aldrig någonsin rest sig så måste ha detta i åtanke framöver.
I övrigt gjorde hon faktiskt SAMTLIGA (utom apporteringsdirrigering eftersom jag hade alla apporter i Rikardsbil - som var på hans jobb) moment kanonfint! Vi varvade hundarna (Ninja - Zwierki) varje moment och de funkade kanon. Är mest nöjd över vittringen där hon sista vändan (tredje) gjorde en perfekt avsök av apportering. Nosade på ALLA utan att röra vid NÅGON utom min. Tog den och kom in kanonfint. Rutan var också kanon. La ihop hela momentet och det blev sååå bra. Pure happieness. Inkallning med stå och ligg gjorde vi 4 gånger och hon höll tempot uppe alla fyra med kanonfina och snabba ställanden och lägganden! Zätat gick koners likså metallen och fria följet! Ah.. mycket nöjd! Fjärren fick vi backa lite på men hon är lugn och koncentrerad och utför alla skiften! MYCKET MYCKET nöjd med dagens träning. Mycket! Härlig energi och bra fokus!

När träningen var slut gick vi samma promenad hem, hade blivit både kallt och mörkt! Skyndade oss lite, lämnade Zwierki och Ninja hemma och åkte sedan in till stan - MOT SEA STREET SUSHIBAR. Sushi och hundsnack i över en timme på Sundsvalls bästa sushibar, lagomt underbart avslut på en bra dag med kanonbra träning! Jävligt god mat och kungligt sällskap!

Makes life worth living ;) 

Min bruna hund har verkligen så mycket mer kapacitet och potential än jag anar. Tänk om jag en vacker dag kunde inse att jag nog också ha en hel del potential.. Bästa bästa vovven..

Nu blir det te te te och lite mer te innan man ska krypa ner i sängen igen! Spännande vecka framför oss!

/Tinan

Sakta men säkert

Idag var vi (som sagt) i Matfors och åkte skidor och sen tränade vi lydnad. Lydnaden kändes faktiskt jätte bra! Efter tre pass som inte gått alls speciellt bra.. Eller ”inte alls bra” är väll fel sagt. Vi har haft ett långt uppehåll och lydnad är färskvara, i alla fall för oss. Ninja har varit osäker på vad rutan egentligen var och blandat ihop KONAN och RUTAN. Problemet har vart, för det första, att hon inte vill gå till konan för att dragningen till rutan har vart för stor (och dum som har vart har allt stått uppe samtidigt). Finns det ingen ruta så går det kanon, då går hon till konan klockrent. MEN när det fanns en ruta så blev det konflikt i hjärnan. Och när jag tog tillbaka henne och förklarade att ICKE, konan först rutan sen. MEN, eftersom vi tränade så gick det bättre och bättre! Plockade bort kon-momentet och körde sen några maxade skick till rutan. Bara fart i fokus. Får hon en för klurig uppgift runt rutan (alltså ett svårt eller långt skick) och inte är riktigt med i matchen så tänker hon för mycket och söker sig till EN kon. Taggar jag henne så får hon rätt position direkt. Blir att klura och ja ;) Klura!

Apporteringsdirrigeringen fick samma problem när vi la in konan. ”Konan? Aldrig de liggen tre apportbockar där borta!”.. Nej fröken fräken. Konan först, apporten sen! Den ekvationen var lite lättare, i slutet blev det faktiskt kanon!

Det var typ det jag tränade på! Fokus nu ett tag bli fart och glädje och inte allt för kluriga övningar för att komma tillbaka i lydnadsformen! Hon gillar fart och går sååå mycket bättre om hon får använda sin fart överallt hon kan! Dra upp och sen få lite ordning och reda, men just nu är vi i dra upp dra upp dra upp-period! Verkar funka! :)

Har bokat ett ridhus till mig och Emelie i helgen dessutom! Bor man här upp blir alla vårtävlingar i ridhus tills all snö är borta (slutet av april), så ska man tävla är det bara att förbereda hunden på äckligt underlag.. Tja, iaf om man har en prinsessa till hund ;) ÄCKLIGT säger Ninja. Eller, ja vem vet! Hon kanske har blivit lite mer bad-ass efter två år i schäferflock? ;) På söndag vet vi!

Två timmar men lydnadsträning ska det i alla fall bliiii! Kanske blir det sushi efter det? Hihi! Nästa helg ska vi ju nämligen till Kramfors ridhus och se när Emelie och Zwierki tar sitt LP3! Blir en kul helg de med!

Nej, nu kommer snart Ewa och Hanna och hälsar på! Ha de gott! 

/Tinan

Att utgå ifrån

Nu har jag klockat min första träning för i år! Sjön var halt pistad vilket gjorde det lite knöligt att åka på.. Fick stå mycket i det klassiska spåret och bara staka! Solen sken och allt annat var rätt men varken jag eller Ninja hade det där lilla extra. Ingen hare, ingen riktig explosivitet och inget riktigt jävlar anamma! Men vi kämpade på och åkte hela tiden! Som sakt, halva rundan var det kanonfint men att åka i opistat spår men 5-7cm snö och lite skare på de är grymt jobbigt och jag höll på att ramla x-antal gånger! MEN som sagt, vi höll jämt tempo hela rundan och jag är ändå nöjd! Det är vårt typ 4e riktiga tur och ja.. efter en lååång vila! Man måste ha det i åtanke när det går lite trögt!

Summa sumarum blev iaf:

5km på Rännösjön (platt, halvdåliga spår och -3) - 16 minuter. 

Efter skidåkningen blev det lite lydnadssnack med tjejerna och sen åkte vi till Matfors för lydnadsträning! Ninja fick maxa till rutan och bara ösa och dessutom fick vi väldigt bra dirrigeringsapporteringsträning (världens längsta ord?)! Hon börjar förstå att om hon skiter i konan så får hon häller ingen apport (vilken hon äääälskar). Jag känner att lydnadskänslan och lydnadsformen är påväg att återvända efter dom här tre passen vi kört i veckan! SKÖNT. 

Efter lydnadsdrillet så tog vi en promenad med småttingarna längs Matfors skoterspår! Nu sitter vi hemma och ska äta sen lunch innan hemmet ska få sig en sanering.. Alltid lika kul. Fick iaf veta att Rex kommer hem imorgon, och guuuud så jag har längtat! Tårarna kom närstan när jag i morse fick en bild från Farmor (Lotta) där han sitter och ser jätteledsen ut medans att kikar ut mot uppfarten.. Kikar efter Rikard.. Lill fisen.. 

I övrigt är det fullt upp dagens schema är slut hundmässigt och imorgon blir det lydnad och skydd i Arenan, lördag lydnad och skydd i Härnösand och på söndag åker skidorna fram igen! Kanonkul!

/Tinan

Träning träning träning

Lydnads lusten infinner sig inte i min kropp, vilket är otroligt tråkigt just nu men det känns som att det är lika bra att vänta ut den! Även om det kom otroligt olägligt.. Istället lägger vi nu i alla fall fokus på styrka och kondition! Tror vi sammanlagt har åkt tre mil på två veckor.. Eller nått.. En och en halv? Känns helt okej eftersom vi fått stanna hemma några kvällar pga av kylan.. Agilityn där har jag mina träning och det är trotts allt lågsäsong för oss. Så draget kommer bra in i bilden just nu! Mitt mål är ju att under 2013 gå upp i vikt och då är tanken att dom kilona ska vara muskler, inte fett. Fett stannar inte på min kropp, och tjock kommer jag aldrig bli varesig jag vill eller inte. Nej, MUSKLER!

Känns otroligt skönt att komma igång och träna SIG SJÄLV.. Känns så skönt i kroppen! Benen börjar ta form och det börjar skymta muskler på mina pinnar till armar ;) De ni! Haha, har haft ständig träningsvärk liggande i kroppen ända sen första åkningen så är numera emun mot smärtan. Skönt! man blir påmind ibland när man gör en skid-move utan att tänka sig för och dom första 100m på skidturerna känns fööööör jävliga men sen släpper det! Ska klocka för första gången imorgon på träningen - 5km på Rännösjön! Nu har vi börjat komma in i åkningen och fått lite rutin så känns rättvist att klocka första varvet nu! Ska bli spännade! Vi åker ju på en sjö så det är ju helt platt, inga backar (varken upp eller ner) men då blir ju tiden väldigt konkret! Ska ta oss upp på Södra någon kväll också och jämföra.. Deras spår är ju "något" kuperade (ett av Sveriges mest kuperade skidspår).

Senaste träningen så var vi ett rätt stort gäng som åkte och eftersom spåret inte är upplyst såg det ganska häftigt ut men en stor sjö och runt den skymtade man fyra pannlampor och i skenet små draghundar! Lotta åkte först med sin vorsteh-hane Eddie och jag blev OERHÖRT stolt över Ninja som höll rygg på dom dom första 2,5km (tills Lotta ramlade och inte visste vart hon skulle). Vi åkte på och vart omåkt igen efter ca 2-2,5km och fick därefter släppa ryggen för att Agnes fått snöskor... Men helt ärligt, hon höll rygg på en vorsteh i form! Agnes som också var med höll såklart också rygg men sprang ju mest bredvid och "hängde med"! Mycket stolt matte!

Idag blev det Agility igen och det gick kanon.. SÅ, vi firar med drag med brudarna imorgon igen! TOKBRA belöning om ni frågar oss ;)

/Tinan

En viktig nyckel

I förr går åkte jag till Matfors för att möta upp Jenny, Therese och Anna-Karin med hundar för att köra lite drag! VI hade satt en köldgräns på -12°C men när vi anlände till spåren var det -15°C.. Aja, tänkte vi, nu är vi ändå här! Blev en snabb träning, ett varv runt sjön - alltså 5km. Agnes fick följa med och gick som en klocka bredvid Ninja. Drog inget men gjorde ett utmärkt jobb med att sköta sig i spåret vid omkörningar och när vi stod och väntade in de andra i gänget! 4 tjejer och 7 hundar runt en sjö, otroligt mysigt! MEN eftersom att kylan (som jag lovar blev värre än -15°C bet för hårt i kinderna så ett varv fick räcka! Mycket nöjd med mina fina tjejer! Ninja går som en klocka som vanligt! Hon är för go!
Väl hemma igen fick dom vila medans vi åt och sen fick dom en lätt massage av husse! Mysigt!

Igår var vi på't igen och åkte vid samma tid ut till sjön igen! "Det känns att de inte är lika kallt idag" sa jag.. Tjejerna skrattade, "Va bra att du känner så, för det är precis lika kallt som igår".. Jaaahapp, tänkte jag.. MEN, det kändes faktiskt varmare så jag gick på den känslan! Snabbt på med skidor och linor för att inte slippa stå still för länge! Agnes var överlycklig över att få följa med och gick lika bra första varvet som dagen innan. Hon bara springer bredvid Ninja och försöker inte leka eller tramsa alls! Efter ett tag kopplade jag lös henne när jag märkte att hon blev lite trött! Det var svårt tyckte hon. Hon hade svårare att hitta sin plats bland de andra 5 hundarna och tre tjejerna som befann sig i spåret! Men efter ett tag löste hon de och tog sin plats bredvid Ninja trotts att hon gick helt lös. Duktiga lillan!
Vi höll alltså ut i 1 mil i -15°C på min fjärde skidtur den här vintern! Nog för att jag åkte en mil i söndags också men tempot på varv två var betydligt högre igår, och jag fick jobba på betydligt mer med ben och armar! Så himla skönt at åka med sina vänner sådär man blir peppad och orkar så otroligt mycket mer dom vid ens sida! Kanonkul! Nu har brudarna beställt teknikträning som vi ska ta tag i när vädret blir mildare :) Det ser vi fram emot!

När vi kom hem strechade jag Ninja och Rikard Agnes innan det var min tur för lite massage! Duschade och dog sen i soffan.. Kollade på två filmer, åt mat och en halv ananas och sen var det gonatt! Klockan var 22:00 och jag kunde knappt hålla ögonen öppna! Degig och med den skönaste känslan i kroppen dök jag ner i sängen med mina favorittjejer. Sov som en stock och vaknade vid fyra av att Agnes, som sover på våra kuddar, rev ner min telefon rakt i mitt huvud.. Somnade om och sov till 10. SKÖNT. Klarade inte av att resa mig ur sängen.. Kände mig överkörd. Klev upp och åt med Rikard som skulle till jobbet och sen tog jag en dusch för att vakna till lite!
Vi skulle egentligen åkt skidor idag igen men kylar håller i sig.. SUCK. Så vi ska vänta till imorgon högst troligast för då ska de bli betydligt varmare! :) Och med en mil i benen i den kylan + dom fem kilometrarna från dagen innan känns det som att vi med ro kan ta de lite lugnt idag!

Imorgon blir det dragrond i Timrå med Draghundsklubben, får se om jag bara kör Ninja eller om jag också ska se till att köra Cajsa någon vända! Time will tell! :)

Vissa kanske tycker att jag gör fel som ta med Agnes på sånna långa dragturer, men eftersom hon växt färdigt för ett bra tag sen och har så mycket krut i sina små ben så ser jag inte något hinder! Hon hänger med i sin takt och vi stannar och vilar med jämna mellanrum och Agnes är den som är minst trött av alla efter våra skidturer ;) Men hon kommer tex. inte följa med imorgon på dragronden eftersom då klockas man och kör på tid och sånt tar jag inte med henne på! :) Hon följer bara med på mina lugnare dragturer!

Har varit arg och frustrerad på lite olika onödiga saker den senaste tiden och det är så sjukt underbart att få ur sig lite av det.. eller mycket av de i skidåkningen! Ju mer du tar i ju fortare går det, ju jobbigare är det och ju mer försvinner alla energitjuvar till tankar! Och att då bli påhejad av en galen hund som drar järnet är pricken över i:et!

Motion

En viktig nyckel till välmående! 

/Tinan

PMS och varmare vinter!

Haft en sån där dålig dag då man bara tycker jättesynd om sig själv av massa olika anledningar.. PMS även kallat. Gråter för att apan i proteindrycks reklamen är så söt. Börjar gråta för att en finnig människa blev av med sina finnar på tv-shop. Gråter för att jag tappade ut okokt spagetti på köksgolvet. Och bli arg för att borsten trillade ner på golvet. För att jag inte hittade tröjan jag letade. Gråter när jag hittar den.. Vi närmare eftertanke vet jag inte riktigt när jag var såhär PMSig sist.. Kroppen måste ha laddat upp sig! Nu verkar de ha lugnat sig iaf - Thank God! Kunde iaf se till att hundfoder är on the road to Sundsvall OCH fixade en hel del till ungdomstruppen + att jag gjorde världens godaste köttfärssås! Good job for a PMS-victum. Aja, imorgon hoppas jag på mildare väder så vi kan ta en längre tur jag och hundarna och att jag vaknar på rätt sida! Mycket att göra, som ska bli gjort! :)

Såg förresten att det nästa vecka ska bli -1 och SOL ... ?! Jag menar.. Am I in heaven or what - SKIDOR SKIDOR SKIDOR, DRAG DRAG DRAG! Heja Therese och Jenny nu kööööör vi! Fan man kan ju åka i t-shirt när det blir så varmt :D

/Tinan

När en dörr stängs, öppnas en ny

Idag fick jag veta att ett jobb jag verkligen ville ha, gick till någon annan.. Kändes sjukt surt, men kan inte låta bli att tänka att de inte var menat till mig. Antagligen kommer någon att få jobbet som passar bättre för det än mig! Bara att fortsätta hoppas att ett perfekt jobb för mig dyker upp!

Fick veta detta efter en härlig promenad på isen tillsammans med Ninja! Agnes har fått följt med Rikard och Cross på äventyr så vi fick lite tid för oss själva. VI gick längs skoterspåren ner till sjön och mös i solen! När vi kom hem sen så kom de trissta beskedet men med kroppen full av energi och D-vitaminer så blev inte smällen allt för hård.. När jag sen fick en god nyhet om framtida hundplaner så är humöret tillbaka på topp. Mår fint.

När en dörr stängs, öppnas en ny. 

- Jag fryser om tassen matte!

Min fina rödräv.. Skatten!

Känns förövrigt som det är en lång väg till någon elittävling idag.. Det ska bli kallt kallt kallt och vi måste träna.. Blir lite dyrt att hyra inomhushallen helt själv så just nu känns det inte som ett alternativ.. Längtar liiiite till sommaren. Samtidigt som det känns skönt med upphåll så man kan fylla på med ny energi och tänka igenom träningen ordentligt! Januari är vår kallaste månad och från och med februari brukar det gå åt de bättre hållet och solen börjar komma upp mer! Vilket betyder att det blir fler soliga superdagar som den vi hade igår med ännu mer sol! Längtar! Lydnad i solen var LÄÄÄÄÄÄÄNGEEEEEE SEEEEEEN! ;)

Känner på mig att den här sommaren kommer bli GALEN.. Har så sjukt mycket kul och spännande planerat så kanske bara bra att det är lite lugnt nu så man samlar alla krafter man har! Har ju dessutom fått en ”extra” agilityhund som jag ska försöka plocka cert med! En liten papillontik som är i Klass 3 men som enligt matte har en för långsam handler ;) SÅ, blir för mig att öva på min handling och SPRINGA. Har tränat två pass med henne och vi funkar fint ihop! Känns skithäftigt och som att jag definitivt kommer få massa träning och erfarenheter av detta samtidigt som hunden får springa så fort som hon verkligen kan! Kommer att tävla i samma klass som Emelie och Zwierki så kommer inte behöva känna mig helt lost eftersom jag kommer ha en god vän med mig på banvandringarna! Känns skitkul meeen lite läskigt! Till sommaren kommer så tränar vi inomhus i hallen eftersom jag och matte Maud tränar i samma grupp på onsdagarna! KANON!

Nej, dags att göra nytta!

/Tinan

Endorfiner

Hade väntat hela veckan på att få åka skidor på en stor sjö i solen tillsammans med fina vänner och hundar! Eftersom väderprognosen under veckan sagt att det skulle bli kallare och kallare för varje dag så var jag måttligt orolig. MEN stod endast -12°C på termometern imorse, så det vara bara att köra på! Vaknade dock på fel sida och var grinig enda tills jag började packa bilen! När allt var packat och jag satte mig i bilen med bra musik i högtalarna så började endorfinet krypa fram! Kände hur det pirrade i hela kroppen fast jag hade långt kvar att åka innan jag ens kom fram! Väl framme skyndadee de jag på med pjäxor och skidor, på med selen på Ninja och linan på - KÖR! Lycka lycka lyyyyyyyycka! Ninja var nästan lyckligast av alla! Fick dra på Therese, Ville och Abbe och springa fort fort fort i solen! Snacka om livskvalité!
Första varvet 5km med gänget! Jobbigt sa Ninja eftersom detta bara är vårt andra drag pass på HUNDRA ÅR. JOBBIGT sa också matte som höll på att dö, tur att endorfinerna lurade kroppen totalt - Åkte på rent vilja, glädje och dumhet!
Efter första varvet slappade vi lite, några åkte hem och jag tog ut Cross! Tänkte att jag måste se vad han gör och detta kändes som ett perfekt ställe att kolla av det! Kände mig lagomt korkad som tar med en vild 30kgs, 9månaders "kalv" utan kroppskontroll ut bland folk PÅ SKIDOR. Men pärlan skötte sig, åkte lugnt så han fick vänja sig vid skidorna (som han först ville äta upp). Han vande sig fort coh följde alla direktiv kanonbra! Det tog ett tag innan han la vikt i selen och då slog kampen in. Det var kuuuul sa Cross men eftersom han bara är dryga 9 månader så blev det en kort sträcka med full drag på 100m sen var de roliga slut och vi vände tillbaka (tråkigt sa Cross). Känner att det blir MYCKET tryck i linan när han har ålden inne.. Oooooja! Rikard lär ju skita ner sig bakom den där bjässen så lär ju bli jag som får tämja honom ;)

Hela ligan - Cross och Agnes ser glada ut? :'D

Nöjd kille!

Vit i skägget efter 5km i skidspåret!

Efter första varvet + Cross dragdebut så tog vi en dryg timmes promenad längs sjön! Helt underbart, jag bara gick och gick och gick! Eftersom vädret var så underbart så tänkte man inte så mycket på de! Hundarna nöjda, jag nöjd! Efter vi hade gått runt så kände jag bara att , eftersom solen fortfarande sken så var jag bara tvungen att ta ett varv till med Ninja på skidorna! 

Blev alltså ett varv till där jag TÄNKTE igenom min träning, bra där Tina. Ninja har som sagt inte fått mycket dragträning så kändes rent ut sagt elakt att först ha premiär på 2km och sen nästa pass köra 1mil.. SÅ, först fick hon springa lös 1km, dra 1km, lös 1km, dra 1km och sen springa lös sista biten! Trotts så lite träning blir hon galen när hon inte får dra! När hon sprungit lös ett tag bara skäller hon på mig och rejsar fram och tillbaka! Och i varje start ger hon ALLT. Lilla räserråttan <3 Med kroppen proppad av endorfiner åkte jag hemmåt! Först förbi Rikards jobb med lunch åt honom, sen ICA och sen hem och fixa lunch! De som serverades var sallad med kronärtskockor, massor av mozarella, fetaost, tomat, avokado och rödlök.. To die for! Självklart med en liter citronvatten till. Jam. 

Mums. 

Senaste dagarna.. Eller veckan har jag verkligen insett att jag måste sluta bry mig om sånna som bara tillför dålig energi.. SÅ, från och med idag umgås jag bara med personer som gör MIG glad och som jag kan göra glada. Folk som umgås med mig för att dom vill de, inte för att dom "måste". Bryr mig om folk som bryr sig om mig för att dom vill inte för att dom "måste". Hjälper folk som vill ha min hjälp. Less på att bli besviken.. Som tur är så finns det ett gäng härliga människor i min omgivning som vill ha mig i sin närhet som jag gärna är.. i närheten av. Hur svårt de än må vara att släppa taget om personer man trodde var ens vänner och någon annan än den dom utger sig för att vara så tar det bara energi från mig.. Umgås hellre med personer som ger mig energi tillbaka!

.. Funderar på att låta skidorna ligga kvar i bilen tills imorgon.. En tur till imorgon om termometern är på min sida! Helt klart! Done deal! Nu blir det en stor kopp te i famnen på mannen i mitt liv med tre hundar snarkandes i soffan! Livet är rätt okej ändå, speciellt med trötta hundar och 10km skidåkning i ben och armar!

/Tinan